Aftonbladet – 3 juni 1846, sida 2

Article Image
RE 0 beqvämlighetens skull, samla dessa, ofta på månsa mils afstånd ifrån hvartannat vildtväxande, i ;n trädgård, och kallade en sådan medicinsksller apoteksträdgård. Dessa tjenade endast den mediciniska vetenskapen och voro första början till botaniska trädgårdarne. Man fann snart, att växter ifrån de varma klimaterna ej kunde trifvas i de kallare, utan utt öfvervintras i frostfria rum, och så blef man småningom föranledd att bygga växthus, och då lessa till en början endast användes till orangeräd, kallades dessa öfvervintringshus orangerier. Det kunde ej uteblifva, att man i lessa orangerier nart gjorde den observation, att man genom förösad värme kunde framalstra i en ovanlig tid blomter och frukter, och så uppstodo drifverierna. Vi hafva nu sett den successiva ordningen i hvilker sannolikt trädgårdsskötseln utbildat sina olika grenar, nemligen: den ekonomiska, fleuristiska, lustoch botaniska trädgården, växtoch drifhusskötsel. Jag utber mig nu få tala om hvarje af dessa grenar särskildt. Den ekonomiska hortikulturen afser, som vi veta, endast den materiella nyttan. Köksvägters, bärbu:kars och fruktträds skötsel böra till dess gebit. Det är glädjande att se hvad den har verkat, eller rättare huru skönt dess flit zr belönad. Den vise, allgode Skaparen har nemligen utrustat växterna icke endast med den förmåge, att de kunna trifvas på andra än deras naturliga växtplatser, och kunna till och med förflyttas till andra klimater, utan ock att de, vid ändamålsenlig behandling, kupna blifva frodigare och mera gifvende, äfvensom att de kunna förändra och förädla sig till menniskans större nytta. Så är potates t. ex. ifrån Södra Amerika flyttad högt upp i vår Nord, och är till och med här smakligare än i dess varmare hemland. Denna växt har varierat i den grad, att vi äro i besittning af tusende varieteter, så att vi nästan för hvarje jordmån hafva åtminstone en den mest passande vwarietet. Sega, osmakliga, till och med giftiga rotväxter hafva blifvit större, möra, välsmakliga och helsosamma, såsom palsternackor, morötter m. m. Små, sura skogsäplen och päron hafva blifvit föräd

3 juni 1846, sida 2

Thumbnail