Aftonbladet – 20 maj 1846, sida 3

två noviser på samma gång. Ämbaret eller såen befinnes förut fylld genom en tjenande broders försorg, och vattnet bäres tillstvättrummet, der novisen har att tvätta tallrikar, fat, knifvar och gafflar. m. m., sopa rummet, skura bord och bänkar, och när allt är nätt och snyggt, att återbära vattenkärlet till det ställe der det hemtades. — Sistnämnda husbållsbestyr ansågs för det mest förödmjukande, och ålades derföre icke nykomlingar. I min ifver säger författaren önskade jag ofta att få detta göromål, och när det slutligen förunnades mig, misstänkte jag med grämelse att den kamrat, som fick befallning att hjelpa mig, tilläfventyrs bade blifvit vald för att minska min motvilja, fastän någon sådan verkligen icke då fanns hos mig. Denne kamrat var nämligen son af en katolsk lord. Utom honom fanns på samma tid ibland noviserna sonen af en baronet och två nära anhörige af en annan katolsk adelsman. Antalet af noviser var vid detta tillfälle omkring 20. -— Åndra göromål bestodo i böckers damning, kapeliets husbållsbestyr sköttes af noviserna, med undantag tjenande bröder. Städningen medtog en timme. När den var förbi, beordrades vi till trädgården, sedan vi iklädt oss sämre kläder. Här fingo vi befallning att taga upp potatis, rensa bort ogräs, skära upp kål, plåcka frukt, räfsa undan torrt Jöf, välta lekplatsen elleri: putsa sandgångarne; allt efter årstiden. Arbetet. måste ske med vanlig tystnad, och med nedslagna, på kåälsängen eller potatislandet häftade ögon. — Efter trädgårdsarbetet ombyttes kläderna på nytt och i stället för skor påtegos toftlor; ty man kan med dem ej gå så fort som med skor, och gången borde vara jemn, men aldrig brådskande. — Nu följde en timmas lektion, bestående i öfversättning ur någon andlig bok, och sedan ett besök i kapellet för en fjerdedels timmas samvetspröfning. hvarunder vi lägo på knä. Läsaren torde måhända föreställa sig, att vi ej haft särdeles tid på oss, för att hinna synda; men det vore ett misstag; jag skall nämna några bland våra novissynder, och förbållandet blir då genast tydligt. Om en novis hadt gått med för mycken brädska, så var det ett fel emot regeln, alitså en synd. Han hade kanske motsagt någon broder; det var en synd. Han hade uraktlåtit ögonens bevakdnde, det var en stor synd. Han hade kanske talat mera med en än med en annan, när det var tillåtet att tala, eller vid sådana tillfällen skrattat högt; allt detta var synd. Kort sagdt, om han icke användt sitt yttersta bemödande att punktligt iakttdga hvarje ordningsregel, så hade han syndat.n Efter dessa förmiddagsöfningar slog ändtligen middagstimman. Mäåältiden var snygg och ymnig. Men under den knäböjde alltid en eller annan novis på matsalsgolfvet och bekände sina synder för superiorn. Den ene sade: Helige fader! Jag har försummat mina ögons bevakning, och seti upp, en eller två gånger, när jag var i trädgårdem; en annan bekände att han talat för högt, när samtal varit tillåtet. För hvarje sådan synd älägger sig den ångerfulle sjelf en botöfning. Några inskränka sig till förbindelsen att uppläsa en bön eller en psalm; andra knäböja i matsalen en stund med utsträckta armar; somliga förtära sin middagsmåltid i knäböjande ställning; en del gå omkring och kyssa alla de närvarende på foten. En gång såg man den gamle silfverhårige superiorn sjelf falla på Enä midt ibland sina unga lärlingar, taga sin middag i denna ställning och slutligen kräla omkring att kyssa deras fötter. Medan en ibland de bigtande bekänner sina synder, ligga de andra ängerfulle på golfvet, suckande och med utsträckta armar. Efter middagsmåltiden beviljas en fristund (5recreation). Man får då lyfta upp ögonen och samtala sinsemellan. Men när timman är slut, ljuder en klocka; samtalen afbrytas genast, allas blickar sjunka åter till golfvet, och man tågar till kapellet. Derefter följa nya tjenstebestyr inom hus eller i trädgården; sedan läsning och skrifning i sofsalen (ingen Jesuit läser någon bok, till hvars läsning han ej fått sina förmäns tillstånd; intet bref får afsändas eller emottagas öppet). Efter läsningen och skrifningen anställes ännu en samvetspröfning i kapellet, hvarpå följer aftonmåltid och en timmas fristund; och dermed är sofstunden inne. På det dertill gifna tecknet hör man samtlige sängställena, hvilka för dagen varit uppresta i sina nicher, falla ned, och inom en minut är hvar och en i säng och i sömn, så framt icke — såsom under fastan — en gisslingsnatt inträffar; i denna händelse gissla alla ynglingarne sina nakna skuldror. Sådan är ordningen under jesuiternas novitiat; ingenting förändras deri; allt går som ett urverk; på samma sätt i veckor, månader och är. När, — säga de engelska recensenterna härom — en yngling har på detta vis döfvat sitt lynne, sina ögons lif, sina sinnen, sin medfödda känsla för rätt och sannt, skickligt och oskickligt; när han har vänjt sin själ och sin kropp till den passiva lydnaden och blifvit perinde ac cadaver, (likasom ett lik) i sina förmäns hand, efter den helige Ignatii uttryckliga föreskrift; då befinnes han — tilläfventyrs — värdig att invigas till verklig Jesuit; ty allt detta är ännu blott den första förberedelsen. Hela det jesuitiska uppfostringssystemet äsyftar att dressera jesuitkandidaten till den ifrågavarande ovilkorliga lydnaden, och att, så vidt möjligt, utplåna den af Gud åt hvar och en gifna individuella karäkteren, för att ersätta den med jesuitsamfundets gemensamma, så att den omdanade icke mera äger någon annan vilja eller önskan, än ordens vilja eller önskan, icke tänker och icke gör annat, än hvad orden bjuder honom att tänka och göra. För detta ändamål tycks uppfostringsmetoden uttänkt med beundransvärd skarpsinnighet; den iakttages med oeftergifligt saktmod, och den lyckas genom sin outhärdliga lenhet. — KINESISK PRIVATFÖRMÖGENHET. Nuvarande vicekonunmgen i Tibet, Kischen, en under sista kriget med engelsmännen ofta omtalad kinesisk diplomat, hade genom medtagna skänker, genom konfiskationer och spekulationer af alla slag, förvärfvat sig en sådan rikedom, att då han slutligen föll städning, bordsilfrets fejning; kort sagdt hVarjel bleit af matlagningen, hvilken ombesörjdes af tvål j mm eh -a je jä ON MA KK AN KIL PE RA Kr Kg AA KR PN ER BA KR RR ER — PR KE CR PER RN BR KR AS RR AN RA Km mm RR he mm mA fAA MM PA Er rr om an? ARh hans evcendam kanfickeradoeg föäretatonae)