Aftonbladet – 14 maj 1846, sida 2

4:o Under de första 5 åren: a) medgifves ull och obegränsad vågföringsrätt för allt det ,stångoch manufakturjernn, som kan tillverkas vid nu tillåtne härdar utom tackjernsbergsag; äfvensom för sådana härdar inom nbergslag, som äro grundade på egna, från orlens bergsbruksrörelse afskiljda, skogstillgångarn. b) Vid tackjernshytta, der tackjernspblåsningen i medeltal uppgått till minst 2500 psk årligen, må begagnas en härd med oinskränkt smidesrätt. (Enligt ett sednare ulskottsförslag af år 4843 heter det: vid tackjernshyttan, der tvenne masugnar, haft en årlig tillverkning af 2500 sk etc.). ec) Nya pstångjernshärdar få, med oinskränkt smidesrätt, nanläggas utom tackjernsbergslag, men icke inom neltt afstånd af 2 mil från förut privilegiepradt stångjernsbruk,. Om det nu i anledning häraf skulle frågas: hvari det egentligen liberala i dessa stadganden igenfinnes? så kunde kanske mången föreställa sig, att detta med bästa framgång skulle i efterföljande stycken kunna uppsökas; nemligen t. ex. deri: att flera åf de små, med låga smiden förut begåfvade, bruken skulle blifva, genom ett penndrag, upphöjda till lika rättigheter och lika värde med de större; att de för tackjernsfång och koltransporter, i anseende till läget, bäst lottade bruken lemnas full frihet att undergräfva de öfrigas bestånd, eller, såsom det förr i någon gammal handling lärer kallats att bruken kunde ,utkladda, hvarandra; att manufakturtillverkningen, som hittills länge varit fri vid serskilda manufakturverkstäder, äfven skulle få fritt drifvas vid de tillåtna (stångjerns) härdarne; att den inom bergslag, utlofvade friheten skulle blifva högst ring2, eller ingen, emedan i sjelfva verket få skogar der lira finnas, som äro från bergsbruksrörelsen afskiljdan; att, inom bergslag, antingen ett till sin grund nästan ofattligt ,monopol för nya smiden vid vissa hyitor skulle införas, utan allt slags skydd derstädes för närbelägna stångjernsbruk, eller ock att, om (emot ordställningen) äfven 2 mils afståndet här också finge gälla såsom hinder, då lyckligtvis nästan ingen ny bärdanläggning inom tackjernsbergslag, fastän på papperet medgifven, skulle i verkligheten kunna ega rum, eftersom i sjelfva bergslagerne något från bruk öfver 2 mil afligset anlöggningsställe svårligen torde kunna uppsökas; att deremot äfven utom bergslag flera nya bruk, som eljest efter hittills gällande författningar kunnat med fördel inrättas, alldeles icke skulle få uppbyggas, af det skälet allena, att del dertill passande byggnadsstä:let råkade att befiona sig alltför näran det ,liberala Ekoosomiutskottets från det urgamla prohibitivsystemets rustkammare händelsevis lånade demarcationslinia, eller den fordom så kallade fredsmilen,; att genom samtidigt eller på en gång framlockade nya och högt drifna äldre smidestillverkningar, i förening med en i bergslagerne minskad tackjernsblåsning, koloch tackjernspriserna sannolikt skola ånyo så uppstegras, att behållning å smidet endast kan påräkoas vid de fördelaktigast belägna, eller a! stora bolag och rika patroner innebafvande bruken; samt att sålunda, innan återigen en omreglering kunnat ega rum, elier en stor del af bruken tålt inskränka sig, eller nödgats att med sin rörelse alldeles upphöra, de utländska afnämarne af svenska jernet snart torde blifva i tillfälle att för godt pris, förse sig med sit! behof deraf, sedan våra jernvågar väl hunnit att med denna vara alldeles öfverfyllas, di också den säkerligen inträffande allmänna pförllägenheten måste tvinga de i stort ekonomiskt trångmål bragte patronerna att sälja sitt jern vida under tillverkningspriset, och att såmedelst, äfven för de öfriga, nedsälta varans rälta handelsvärde. — — — 2:0 Under de derpå följande 5 åren: a) erhåller hvarje svensk man rättighet att, ulom nbergslag, frist och utan andra vilkor, än styrkt eganderätt till byggnadsplats, ete. — — — anInlägga, förändra eller utvidya jernbruk m. m. b) Inom bergslagerne beviljas oinskränkt smiIdesrätt för alla befintliga verkstäder, äfven då de äro förenade med tackjernshyttor, så vida hytteegarnen (bergsmännen m. fl.) 2fsäga sig den beviljade friheten från rotering och vissa nandra hemmansbesvärn. (!?) 3:0 Efter tio år medgifves äfven inom tackvjernsbergslagerne frin rättighet till anläggning naf jernbruk etc.; — dock att, då sådan an läggning förenas med tackjernshytta, hyttela get afstår från bergsmansfriheterna. Det i sann mening liberala, som uti dess sistnämnda stipulationer lärer innefattas, syne: vara något svårfattligt för hvar och en, som t ) Sådant har hittills, så iom som ulom bergs lag, Varit tillåtet, fastän i stadgad ordning ) men utan att på rättigheten dertill, och för at ) gynna varande patroner, man behöft vänta i? 3 . långa 2,