Aftonbladet – 13 maj 1846, sida 2

vapnen, derest man grundade förhatliga uträkningar på ett afskyvärdt dåd och byggde en politisk plan på konungens persovliga fara. Hvarföre hyser icke hela verlden samma samvetsgrannhet?, För vår egen del kunna vi icke underlåta att göra den anmärkningen, att det ligger någonting förvånande i den blindhet för den faktiska historiens lärdomar, som alltid visar sig i den devuerade sidans utläggningar om oroligheter, konungamord och revolutioner. Räknar man tillsammans alla de bedröfliga händelser af detta slag, som timat; hvar och under hvilka förhållanden finner man dem? Framför allt i despotiska stater. Deras antal blir alltid mindre i samma grad, som man nalkas till sambällen med mera frihet, ljus och erkännande af menniskorätt. Undersökningarne ådagalägga, att ganska många mordanslag mot furstliga personer utgått från helt och hållet individuella motiver bos missdådarne, utan politiskt samband med utgrenade sammansvärjningar, således också utan politisk betydelse. Men der så icke varit: der försöken verkligen haft en politisk syftning: hvar och när bar då sådant egt rum? Hvad vitsordar vår tid? Från hvilket land bar man de flesta rykten om angrepp mot regenten — rykten, emedan export af facta derifrån icke tillåtes? Ifrån Ryssland. Under hvad slags regering uppträdde den så tragiskt ryktbare Tsechech? Under den preussiskt patriarkaliska. Och om i nigra af altentaterna mot Ludvig Filip funnits politiska bevekelsegrunder, hvad intyga de? Frankrikes allmänna missnöje öfver att se sig gäckadti de billiga förhoppningarne på 41830 års hvälfning. — I hvilka länder herrskar deremot det jemförelsevis största lugnet? och hvarest äro furstarne minst utsatta för personliga vådor? 1 -ådana samhällen, der rättlöshetstillståndet icke blott blifvit förjagadt ur statsförfattningen, utan rättvisa och förnuft i förvaltningen de facto finnas till, genom regentens egen kärlek derföre