19 af Kgl. skråordningen den 27 Juni 1720 K. F. den 42 Sept. 1734 med flera andra lagrum, ålade honom att böta 3 rdr 46 sk. banko eller undergå fyra dagars fängelse vid vatter och bröd å det 48 mil aflägsna länshäktet, samt dessutom godtgöra skomakare-embetets kostnader i målet med 2 rdr 8 sk. bko. Han fick således plikta för sin skicklighet och flit dyrare, än om han hade olofligen tillgripit stöflorna ty i sednare fallet hade han, enligt 47 kap missgerningsbalken, endast fått böta deras halfva värde med 2 rdr rgs eller undergå tre dagars enkelt fängelse. — Dessa ärligt förvärfvade 4 rdr rgs, deraf troligen högst en riksdaler utgjorde hans egen vinst, kostade honom således, i brist af tillgång till böterna, åtta mils vandring med två dagars tidsspillan, fyra dygns vatten och bröd med ytterligare fyra dagars tidspillan under forslandet till och ifrån länshäktet samt 3 rdr 142 sk. rgs enskild ersättning åt målsegarne, — utom det förnedrande och smärtsamma deruti, att se sig hopblandad med missdådare och brottslingar! Och om händelsevis en menniskoälskande fransman eller nordamerikanare hade besökt fängelsets dystra boning och genom fönstre!s jerngaller tillsport hozom: hvad har du gjort? och han svarat: pett par stöflor! — sannerligen för Gud man bör. förundra sig, om utländningen fällt medömkans tårar öfver svenska näringsfrihetens tillstånd i 49.de seklet!! — Då lagar finnas, som sålunda binda händerna på den ärlige och idoge, har man temligen tillförlitligt frågan besvarad: hvad är orsaken till den öfverhandtagande pauperismen och immoraliteten i Sverge?