Aftonbladet – 5 maj 1846, sida 3

sträcka samma rättighet, efter föregången pröfnin jaf ortens skogstillgångar, i de fall då bärdfrihet a I vederbörande sökes. I Hvad sedermera angår den inom kollegium ni ,väckta serskilda frågan derom, att i stället fö den friare tillverkningsrätten vid bestämda verk städer, tillerkänna jernverksegare i allmänhet de: af dem icke sökta eller påyrkade rättigheten, at utan anmälan få fritt uppföra och begagna hvilk och huru många smidesverkstäder som helst; s torde det tillåtas kollegium att i underdånighe upplysa, att rättigheten till serskilda verkstäder linrättande, utöfver det i privilegierna alltid be stämda härdantalet, för vissa behof, eller der om ständigheterna sådant påfordra, redan finnes vari Imedgifven uti 6 af kongl. kungörelsen den 2 lOktober 1838, dock likväl, och som sig bör, ick annorlunda, än efter förut skeende anmälan sam med vilkor, att i sådana fall det årliga tillverk ningsbeloppet då måste närmare kontrolleras, är som eljest genom vågräkenskaperna ske kan. Di imedlertid sådana fall höra till undantagen sam de stadganden, som ifrågakomma att meddelas an gående härdfriheten, deremot endast kunna oci böra hafva afseende på deallmänna förhållanderna der stångjernssmidet vid bruken idkas på hittill: vanligt sätt vid de till form och beskaffenhet nog samt kända tyskoch vallonhärdarna; så kan kol legium, för dess del, ingalunda finna skäl derut att, endast och allenast för de tillfälliga undantagens skull, den årliga smideseller tillverkningsrätten vid kända och lofgifna verkstäder skulle äfven framgent hållas i allmänhet bunden vid er på förhand bestämd siffra, hvars belopp alltid måste blifva lika godtyckligt, som kontrollerne emot öfverträdelse dervid blifva ofullständiga eller motbjudande, samt enär straffbestämmelser för öfversmide derjemte, och utur en viss synpunkt, torde böra såsom olämpliga anses, och ej heller behöfva finnas, derest fix skatt, i förhållande till den årliga medeltillverkningen å härdarna utsättes. Medgifven rättighet att gagna ett cbestämdt antal smidesverkstäder skulle i öfrigt medföra den olägenheten, att den förut så mycket öfverklagade inskränkningen i brukens årliga smidesrätt då måste i anseende till så väl skattens beräknande, som den årliga kolförbrukningen, med mera stränghet än hittills vidmakthållas samt jemväl utsträckas till alla de bruk, hvilka förut gagnat en i sjelfva verket fri tillverkningsrätt, emedan en betydlig del af årstillverkningen försålts inom orten, hvadan dessa bruk hittills varit frikallade från den kontroll emot öfversmide, hvilken ifrågakommer vid effekternes vågföring till afsalu eller export. Slutligen, och i betraktande deraf, att, efter afgifvandet af bergskollegii underdåniga förslag till smidesförordning, dels genom kongl. kungörelsen af den 26 Oktober 4838 samt den deruti medgina allmänna smidestillökningen äfven inom bergsiag, cels ock i följd af den genom kongl. kungörelsen af den 48 Februari 4843 nu skedda närmare reglering af hammarskatten för smidet, åtskilliga på jernbrukens ställning och inbördes rättigheter mer eller mindre inverkande nya förhållanden tillkommit, samt i betraktande jemväl af den serskilda omständigheten, att den vigtiga frågan om en friare kolhandel numera kommit i det fullständiga skick, att, på grund af verkställda undersökningar och kollegii afgifna underdåniga utlåtande, E. K. Maj:ts definitiva nådiga beslut uti detta, med sjelfva bruksprivilegierne ett nära sammanhang ägande ämne torde kunna förväntas, har kollegium i sakens så beskaffade skick trott sig icke sakna skäl tiil den underdåniga förmodan, att E. K. Maj:t, innan någon ny allmän författning om smidesrättens friare utöfning varder utfärdad, torde nådigst lemna kollegium tillfälle att yttra sig, så väl angående de närmare bestämmelser, som, i hände!se af kolhandelns frigifvande, kunde finnas behöfliga i afseende å lokalundersökningar för jernverksprivilegiers meddelande, som äfven rörande de modifikationer uti de särskilda stadgande:na af smidesförfattningen, hvilka kunde finnas lämpliga att iakttsga, sedan E. K. Maj:t, efter nådig pröning af hvad så väl kollegium haft nåden i underdånighet anföra, gom ock af Rikets Ständers vid tvenne riksdagar framstäilda olika och sins emellan stridiga förslager i ämnet, täckts fastställa de allmänna rättsprinciper och statsekonom:ska åsigter, hvarifrån den nya smidesstadgan, med hänseende jemväl till de olika förhållanderna inom och utom bergslag, rätteligen bör utgå. Rättelse: I gårdagsbladet artikeln Smidesfrågan tredje sidan, andra spalten, sjunde raden står: skogstillverkningar, läs: skogstillgångar. ret: oo 17: