Aftonbladet – 5 maj 1846, sida 3

sådan skall afgöras), så var det påtagligt det någon läkarebesigtning å det späda barnet, i fall sådan blifvit nödvändig, i då rådande hög värme föga tjenat till, hvarföre insänd. beslöt sig till en, om man så vill, olaglighet. Han inkallade de 2:ne vittnena för den nämd, hvars kallelse de ej varit skyldige åtlyda, och detta ej 8 dagar förut, utan blott 5; de infunno sig och det blef upplyst och styrkt att olyckan timat af våda. I dylika och flere sådana fall borde en kortare och med sträng begränsning något vidsträcktare kallelserätt vara nämden tillåten, för att bespara mångdubbelt flere personers besvär och tidspillan i och för en kommunalbefattning. De nämde 8 dagarne, hvarunder en person ej lagligen kan för sockennämden kallas, har Insänd. också något stt anmärka mot. En ordförande i sockennämden träffar söndagsmorgon vid kyrkan en ordningsman i en rote eller afdelning af församlingen, som anmäler en nyss timad tilldragelse, den sockennämden bör med görligaste första undersöka eller rätta; ordföranden skrifver då en kungörelse, som samma dag från predikstolen uppläses, om nämdens sammanträde; han ville då gerna bestämma förstkommande söndag härtill, men en eller flere personer skola härtill kallas och det blir ej mer än 7 dagar förflutna till dess, förutsatt det den utfärdade kallelsen träffar dem samma dag; han måste då antingen välja en arbetsdag härtill eller också uppskjuta afgörandet 14 dagar, hvilket stundom blir nog länge. Mången kanske anser för en obetydlighet, att några gånger om året egna en hel elier half arbetsdrag åt en dylik sak; men den som känner, huru ogerna mången husbonde och jordbrukare lemnar sitt arbete eller den tillsyn, han hemma kan egna det, för att, på många ställen långt nog från hemmet, öfvervara ett sammanträde som ej specielt rör honom, förundrar det ej om han tröttas och blir liknöjd för dylika bestyr, som störa honom i sitt yrke; och insänd. har derföre, så vidt han kunnat, sökt akta sig för, att inom den lilla krets hen tillhör, den vaknande hågen för det allmännas bästa ej måtte svalna, och tror att i de flesta, och sanno!:kt alla händelser 6 dagars tid före inställelsen vore mar än tillräcklige, samt att man lika lärorikt kan besöka kyrkan, om man också före eller efter gudstjensten sammanträder för att öfverlägga om hvad som i sin lilla mån rör elier befordrar samhällets ordning, trefnad eller välfärd; och kan man så ställa det i de aldraflesta fall, så bli dylika pekuniert lönlösa befattningar på långt när ej så betungande, och skötas troligen bättre i förhållande härtill. Så obehörigt det naturligtvis är, har man dock Svärt för att fullt afvisa den funderingen, att föroräningens redaktion, vid bestämmandet af nämde tid, tanklösi nedskrifvit 8 dagar, dermed menande, liksom i dagligt tal i en stor del af Sverige, en vecka, och ehuru stämningstiden till häradsrätt och till sockennämd ej kunna jemföras, eller rättare bero af hvarandra, vill man dock så gerna tänka, att då den ena är 14 dagar, den andra lika väl kunde vara jemt hälften eiler 7 dagar kortare, som blott 6.