Aftonbladet – 21 april 1846, sida 2

MEXIKO. Ett parti synes bilda sig här, och har reda en organ i tidningen Tiempo, som spekulera på en konstitutionell monarki, i stället för de; republikanska styrelseformen. Det vill hafv Itill konung en europeisk prins, helst en fransysk Landet var för ögonblicket lugnt, men för bållanderne till Förenta Staterza blefvo all mer och mer spända. Annu vägrade regerin gen att emottaga sändebudet från Washington En amerikansk eskader af 4 krigsfartyg låg u tanför Veracruz, och väntade förstärkning, efte bvars ankomst det sades, att amerikanerne äm nade blockera mexikanska kusten. — Santa An na uppehöll sig alltjemnt i Havanna. TEXAS. Den 143 Febr. proklamerades i; Austin hög tidligen Texas införlifvande med Förenta Sta terna. Hr Henderson har blifvit vald till sta tens guvernör. Den 46 konstituerade sig de nya lagstiftande kamrarne. General Hanstor och hr Rusk hade blifvit utsedde att för Texa: taga plats i senaten i Washington. HAYTI. Irån Port au Prince har man underrättelse om ett nytt presidentombyte. Den garåle general Pierrot hade den 4 Mars blifvit afsatt och divisionsgeneralen Jean Baptiste Riche blifvit af garnisonen utropad till president. Denne som tjenat under Christophe (konung Henri) hade genast låtit proklamera 4846 års konstitution, med de modifikationer som en tillika sammankallad lagstiftande församling kan finna nödiga. Gonaives och Jacmel, m.fl. orter bade redan biträdt sakernas nya ordning. En spansk flottilj hade visat sig, som styrt till den spanska andelen af ön, i slutet af Februari. OSTINDIEN. Engelska tidningarne innehålla nu ej blott de fullständiga officiella rapporterna om de stora segrarne vid Sedletsch, utan äfven omdömena derom i begge parlamentshusen; och alla sammanstämma uti att räkna dessa krigsbragder ibland de märkvärdigaste, som engelska armåen hittil!s utfört. Vid det sista afgörande slaget vid Sobraon stodo Sikerna, 30,000 manstarka, på venstra flodstranden inom en broskans, eller rättare en fästning af den mest botande beskaffenhet och försvarad med 70 kanoner. På högra stranden, dit bron ledde, ver ett ansenligt reservläger och ett särskildt artilleri, som beherrskade flankerna af broskansen på venstra stranden. Hela brittiska armåen var sammandragen kring broskansen och den nalkadessakta, i en mer och mer sammanträngd halfcirkel; men sedan broskansen fåfängt blifvit beskjuten med artilleri, togs den slutligen med storm, med fälld bajonett, och till och med genom ett kavallerianfall, som trängde in genom en bresch. Nu ändtligen började Sikerna rygga och söka sin säkerhet öfver skeppsbron; men denna var på flera ställen för svag att uppbära bela massan, och sjönk. Österländningarne simmade väl förträffligt, och skulle således till största delen ha kunnat komma öfver utan bro; men de hade under de föregående bataljerna, äfvensom i denna, föröfvat sådana grymheter och stympningar mot sårade och döende fiender, att det uppretade brittiska manskapet ej stod att hejda vid förföljandet. Handgevär och kanoner strödde kulor och drufbagel öfver den simmande massan, så länge ett hufvud eller en häst syntes öfver vattnet; till dess att vågorna åter flöto ensamme, utan tecken til något lif på deras yta. — Äfven vid detta slag och på de farligaste punkter var prins Waldemar af Preussen närvarande som amatör, jemte hans svit grefvarne Oriola och Greuben. Brittiska armåens förluster utgjordes af 43 dödade och 101 sårade europeiska officerare; 3 dödade och 39 sårade hinduiska officerare; 304 man dödade och 1993 sårade af så väl europeiska som indiska tropparne. Så vidt man kunnat utreda Sikernss förlust i fellna, drunknade och sårade, stiger den till emellan 8000 och 40,000 man. Bland de fallne uppräknas 8 sirdarer och generaler. När frågan om tacksägelsevoteringen åt indiska armåen förekom i öfverhuset, gaf hertigen af Wellington de amplaste loford åt segervinnarne; men mer än sjelfva den slutliga segern berömde han sir Henry Smiths seger, några dagar förut, vid Ludisna. Den gamle fältherren var alldeles förtjust. Jag har läst berättelser om många fältslag, — Yltrade han — men aldrig förut om något, hvari större skicklighet, kraft och omtanka blifvit ådagalagda, eller hvari segraren röjt större förmåga att anföra troppar och använda de särskilda vapnen ändamälsenligast; ej heller vet jag om något fältslag, hvar som helst, der manskapets förhållande öfverträffat de brittiska tropparnes vid detta tillfälle. PERSIEN. Öfver Erzerum och Trapezunt har man fått underrättelser från Persien, som gå till midten af Februari. Man öfverraskades i Teheran af Mirza Dschafar Kans oförmodade återkomst från Tiflis, utan att han hade forisatt sin ambassad ända till Petersburg; man fick likväl veta att han icke beböft resa längre än till Tiflis och att furst Woronzoff var genom depescher från Italien befullmäktigad att afsluta den förut så mycket omtalade konventionen med Persien. Om allt detta än beror på blotta rykten, så är likväl säkert att RysslandI Lau gb