Aftonbladet – 20 april 1846, sida 2

UStecrsJon numecra ar UnjcIipligen JOoRofFadt, OCh alt vi äga lika liten nytta af några flytande fästningar på detta hef, som oss nu angår, att underhålla de fästningar vi fordom ägt i Liffland, Ingermanland, Finland och Pomernp. . Må derföre våra utlefvade linieskepp i ro resa till sina ruttnade fäder, och begrafningskostnaden blifva fäderneslandets sista gärd, af de många på deras stolta fåfänga och onyttiga lif af nationens svett och möda utpressade och förspillda millioner! Nu några ord om bombkanonernas stora nytta för vårskärgårdsflotta. Allt eftersom bombkanoner med perkussionsbomber blifva mera allmänt åntagnpa, och sättet, att på bestämda ställen få bomberna att springa och sprida sin förstörande verkan blir mera kändt, måste nödvändigt armerade träfartyg alldeles: upphöra, synnerligast de större; som -lemna säkra tillfällen att blifva träffade, ända till dess man kan hinna uppfinna något sätt att, medelst åntiogen starka barrikaderingar eller ock med så tjocka jernbeklädnader förse fartygen (såvida de deraf ej blifva för tunga och ranka), att. vanliga bomber deremot sönderspringa eller icke kunna intränga. — Utaf de verk: samma försök, som förlidet år gjordes vid Portsmouth (i Englanö) medelst skjutande emot ett gammalt linieskepp, med: kapten Norions så kallade perkussionsschell (bomber) är bevisadt, att så fort dessa bomber träffade målet, de då ovilkorligen springa och sprida en betydlig eldslåga vidt omkring sig, ehuru. Nortons bomber äfven stundom springa innan ce binna målet, vid ricochetterande emot vattnet. Annu säkrare perkussionsbomber äro redan kända, som icke springa vid recochettering mot vattnet. Det är icke tänkbart, att någon befälhafvare för en anfallande flotta, efter kännedom att sådana förstörelsemachiner finnas uti de skandinaviska skärgårdarna (sådan som t. ex. vår), skall våga sig att dit inlöpa, vare sig med större seglande skepp eller ; med större ångfartyg, som genom en eller några träffande bomber kunna blifva alldeles förstörda. Samma sorts förstörelse inträffar visserligen då en perkussionsbomb råkar en kanonslup eller joll, men slupar och jollar äro ojemförligt svårare att. träffa. isynverhet: från höga skepp, som komma med fart (hvilket då blir en lyckträff), i anseende till den högst obetydliga skott-tafla, som de lemna emot! fienden, och om en slup eller joll träffas, är förlusten icke kännbar, och de öfriga kunna derföre lika bra fortsätta striden. Den 20 November sist!. år under drabbningen på Platafloden, der perkussionsbomber för första gången på allvare blefvo begagnade, träffades argentinska briggen Republican af en sådan bomb, skjuten från engelska briggen Dolphin, och genast sprang briggen Republican! i luften. Början är: nu gjord på allvar,j att begagna perkussionsbomber; innan kort eller vid första sjökrig som blifver, kommer nog att i större skala visas ytterligare verkan af dylika bomber, och sedan lärer det föga; löna mödan för någon, att bygga eller begagna li-) nieskepp, (cj en gång fregatter) som kosta från en! half till en million riksdaler bko, de der äro bemannade med 7060 å 4000 man, och som af ett. eller några perkussionsskott, ifrån ett litet fartyg: (k:slup) som kostar blott 40 å 44,000 rdr, kan varda; ; goa tan. Tocne vtterligare i öfvervänieskepp måste köpas utrikes ifrån, och att.de Biter högst 20 år äro uppruttne, så synes tydli Nara ytterst kostsamt och orimligt der för AR skobpe numera underhålla några onyttige linieAtt sjelf tro eller vilja inbilla andra, a olpa ångfartyg, för det de hafva sina fela an Toke inerier placerade under vattenytan, der-i öre icke s ulle blifva underkastade förstörelse af) gra Percussionsskott, är alldeles oriktigt; ty en!s påå bomb som springer uti eller strax innanför i ad eppssida, sprider, som sagdt, sin eld åt alla 1 all, och skall nödvändigt antända allt det krut som befinnes inom sferen af dess eldstråle. i t Blifver frågan om, att, uti en skärgå ö y , rå, e bv fiendtliga fartygs framträngande försvara någon ( f god position, då hafva kanonslu ar 2 diga bombkanoner, och litet större Kananjolier År de nuvarande, med 50 mans besättning, samt ar-k råde framför ånglarror bombkanoner, stort före-t I g; örra kunna lättare!få och hastigare med sin årkraft förändra sitt lä w eken ört JRen, hvilka sednare. jemte den lägen. di mr under strid behöfva hålla sin ånga s! Pp au a ordra flere -hundra famnars utrymme st sg 2 vända och fhanövrera, och med flero Så ång i jamma sund blir det ändock svårare;) de mn blade omöjligt, isynnerhet i stark krätrökat ed Fr. dem att se land och;hvarandra, då la; bag anonsluparne och kanonjollarne icke befö me varandra, och ej erfordra stort mera ut-icl Kn a deras egen längd, det vill säga 40 å49)blc ar Ör sin manöver. Kanonslupar och kanon-oc! a Unna alltid lägga sig tätt under land, och da grundt vatten, emellan klippor och stenar, latt a icke kunna af större fartyg öfversegias, ) till pch äter icke är förhållandet med de större kän siarlygen. Vidare kunna förtöjde eller under sof dd liggande kanonslupar och kanopjollar, alltid skä ed större skyndsamhet och med mycket mera afg kerhet begagna sine kanoner, än ett ångfartyg afg Dessutom kunna kanonsluparne och jollarne der aga sig, eller placera sig, in uti så trånga, kro-gen 8a OCh grunda sund, vikar och ställen, på si-)Ble rne, längs efter de djupa eller kända lotsmans I ellederne, dit de stora armerade ängfartygen vi, der aniden. icke kunna intränga, men ändock ) nat köra en mängd kanonslupars och jollars grofva l8es bk net; så att de större fartygen riktigt få)ning ga gat opp längs farleden, emellan sluparnes) Fre dd Ene säkra och förstörande perkussions-rysk ohe ch slutligen lemnar en kanonslup eller D icke Z4 eller s Så stor skott-tafla emot fien-lintr Ef r ändarne räknadt, som ett vanligt arme-hufv ångfartyg, och på det sednares bredsida böralemo as deja aldrig kunna skjuta bom. En bud kostar cirka 27,.: jo al lnblertvedt Yardel och en kanonjoll na essutom hafva kanonslupar och kanonjollar den gaste a fördelen, genom sin rodd och sitt grundgå-kustf e, att de flyta in i grunda vikar, derifrån dej och na beskjuta nåra stranden löpande landsvä ar, ) Verkställa landstigningar hvar som höter ögar, En