Aftonbladet – 20 april 1846, sida 2

a RIVS ÄRR kk RR AS dd kna sjukligheten på:de stora skeppen örlrvekga cr Dessutom halva våra linieskeppsflottor många gånger nödgats fly ifrån pg och lemna hela Östersjön fri åt fienden, samt sö skydd bakom fästningar och in i skärg da ligen 2 gånger innanför Sveaborg, innanför are krona fästningar, innanför Calmar, innanför andär krona, under Malmö fästning, samt in a LL holms och Östergöthlardsskärgärdar. — I de stäl: let har vår skärgärdsflotta, ehuru oftast mycket mindre än fiendens, aldrig retirerat ifrån krigs tern, och tvärtom anfallit och beskjutit fn till och med linieskepp, samt utfört alla RR yr sande bragder på ensam hand, och aldrig SN jelp af linieskeppsflottan, men väl. har den jon RK 8 hållit bjelp af skärgårdsflottan, och de 2:ne g NV som--2 å.4 linieskepp oombedde fått vara or i gårdsflottan, nemligen 2 utanför Ratan och 4 v Walsöarne, hafva skeppen alldeles ingenting kunnat uträtta. — Vidare är att. märka, att det var en rysk skärgårdseller -roddflotta ensamt, som flere gånger härjade Sveriges kuster, och eek af våra dåvarande 30 svenska och 20 engelskä : nieskepp till hjelp, hvilket just gaf re var orsaken till vår skärgårdsflottas a e, och sedan har den sistnämde ensamt pen ar ska och finska skärgårdarne, under; ån Vv Finja: skeppsflotta legat instängd och åre . som synes af MM IfA Gör vigliet istan oh i ledes , många iga skål, vana, I tnmtrkelars kitsliga inta fras, Och i stället kalla skärgårdsflottan för ett verkligt hufvudvapen, samt våra linieskepp ett onyttigt och allt för kostsamt bihang till skärgårdsflottan och landtar;men, hvilken -sednare, med biträda af skärgårdstgör Sverges rätta och enda värn. foten: Reese Or undvikit att framdraga dessa min ga ledsamma historiska facta, och bevis, men a märkaren Z. har sjelf tvungit oss till dessa upp itäckter. Nb . PR nmärkaren tycker icke om vårt nit ika ges försvarsanstalter. Vi tro deremot, a vv i sion är både nyttig och nödvändig, och a I Synnerhet denna vigtiga sak väl behöfver ses från mer än en sida, utan att man, som anmärkaren, derföre bör förgrymma sig. Det är ju epåast smed välgrundade skäl och bevis som man kan hake tyga hvarandra .om det rätta och bästa, och ke med ilskna och förvillande fraser. mm Uhetsbes alla de skäl, mångfaldiga facta, och er ska hp vis, som vi anfört, tillräckliga på NR a må samt hvarje sann och a andsvän, i nyttiga upplysnin ? bike mane skulte rå bra eller bättre, om alla skulle vara liknöjda och lägga händerna I kores jeller om några få egenkära, med bristande ee J erfarenhet, bristande sakkännedom i åtskilliga ; (och med ensidigt intresse, finge reglera landets a svar efter sådana inskränkta äsigter? Vore vej i sådant fall en skyldighet att med välvilja NM taga goda råd och välmenta upplysningar? er utgör det icke enda och sanna karskteren SN högsint och ädel medborgare, att låta ens Tinkemsr. och, intressen blifva bränuvfrer p susuvis alare 7 Vi hafva visserligen ännu flera patriotiska skäl och orsaker till vårt försvar för skärgårdsvapnet ; bland annat våra flottors riksdagshistoria; men för att icke trötta våra läsare alltför mycket, vilja vi endast omtala följande: — Vid 1898 års riksdag (knappt 4 år efter flottornas 3:dje sammanslagning och upplösningen af armens flotta, eller försämringen af den stora och snillrikå Ehrensvärds kloka försvarsplan, hvarpå mängen örlogsman sett med afund och sneda ögon) råkade vi deltaga uti , ett sammansatt statsoch ekonomiutskott, deruti en högt uppsatt och infly. telserik ledamot af linieskeppsintresset ifrigt sökte öfvertala utskottet att hos Rikets Ständer föreslå otalt förstörande af skärgårdsftottans stationer både i Stockholm. och Götheborg, och att allt sjöörsvar skulle ligga på en punkt, endast i Carls(rOna, längst bort ifrån de angelägnaste försvarsrakterna, (för att alltid komma post festum till de arligaste anfallspunkterna, för att få, så långt som nöjligt, årligen skjutsa båtsmännen och plåga lanets folk och hästar m. m.. och för att allt sjöförvar skulle bli fåfängt, eller så mycket lättare inängdt i Carlskrona, eller borttaget på en gång, isom det hände i Köpenhamn. Var icke äfven et en klok och patriotisk örlogsplan, i stället t Sverge snarare borde ha skärgårdsfartyg uppggde på än flera ställen än nuj?). Ja, hans ifver r Carlskronaintresset gick så långt, att han, som ke kunde öfvertala Oss, då han för några dagar ef ordförande i utskottet, försökte en krigslist, h mycket sent en afton lät anslå på taflan, sen alla ledamöterna voro spridda kring staden, ; utskottet skulle sammanträda morgonen derpå I den ovabliga tiden kl. 7. Lyckligtvis fingo vi nnedom om tiden, gissade ändamålet och för. VO Oss icke till den vigtiga drabbningen, då irgårdsflottans öde och Sverges säkerhet skulle föras; och det lyckades. oss då att bereda en så örande seger öfver skeppsintresset, att ordföran1 och proponenten för den rysliga tillställnin1 Vid vVoteringen icke fick mer än en enfaldig kingsbonde med sig. . händelse linieskeppsintresset då segrat, så frukta att Sverge nu icke egt af skärgårdsvapnet anän ruttna kanonslupar och jollar, och att Sverskärgärdsförsvar kommit i samma dåliga ställg, som här förestående note och konung Adolf driks bref utviser, och såsom den tiden, då ka roddflottan härjade och brände våra kuster. )å vi erfarit så Vådliga afsigter från linieskeppsesset, och känna mer än väl hvad denna mångvade hydra bär i skölden, så hoppas vi, tvärt t anmärkarens fraser, att regeringen, folkomen och alla våra läsare ursäkta och icke tröttvid vårt varma nit att meddela välgrundade faktiska upplysningar om fosterlandets vigtiangelägenhet, på det Sverges skärgårdsoch försvar målte kunna ordnas så ändamålsenligt nyttigt för landet som möjligt. I stor författare. har sagt, att i tider, då en tig egennytta, under bländskenet af allmänt söker göra sina anspråk gällande i ett ämne, alla smygvägar, sofismer, stora toma ord och kande fraser blott af nägra få sakkännare, i diupaste mening kan, 0 få SARK s