Aftonbladet – 20 april 1846, sida 2

ep Cellerestler och tnjanteresteT, derb vill Saka sntclga I krigare och ej blott ensidiga manövrister. :). Då större delen af befälet ligger hemma, hafval! I de mycket-god tid att läsa och exercera både ar-l! tilleri och infanteri m. m. nu som förr. — Attll blott manövrera och styra fartygen samt hålla godj! lordning och snyggt inom relingarne, kan hvarje! I kofferdiskeppare och styrman. . tl! Hvad de till krigsakademiens och flottornes statio-lt ner kommenderade informationsofficerare beträffar, ! Iså är nogsamt kändt, att de icke få afbandla an.j dra ämnen än den af höga vederbörande bestämda! llärokursen, samt att de aldrig erhållit befallning latt informera uti skärgårdsoperationskonsten (hvilTket likväl för svenska marinen är ett stort ochl I vigtigt, men allt för litet bearbetadt fält) emedan l: Iman i sednare tider, isynnerhet efter flottornes: sammanslagning år 1824, endast velat bilda sjömän, I och icke intresserat sig för skärgårdskriget hvilket, ljemte bristande och ofullkomliga skärgårdsexerciser, bidragit till mängdens af befälet nuvarande obekantskap med skärgårdsvapnets rätta nytta och l! dubbla ändamål; som nög synes af anmärkarensj:. Iförvillade fraser och yttranden, om pontonierer och: I kavallerister m. m., samt hans synbara okunnighet om: behofvet för skärgårdsflottans besättningar att öf-!! I vas uti artillerioch infanteriexercis; för att under: diversioner från fartygen i land och äfven underl: Jett vinterkrig kunna slåss emot reguliera och di-l sciplinerade landtrupper. — Sådan exercis är imed-l: lertid högst nödvändig, och kan icke vara för myc-! I ket för våra sjöofficerare och våra besättningar,: lefter det i hög grad är möjligt för ryska flottornes : befäl och mavskap, och efter våra sjöofficerare I förr kunde exercera och sköta flere volontärregementer. Vi kunna icke inse hvarföre våra sjöofficerare: och flottans manskap skola vara frie ifrån att! kunna försvara fäderneslandet äfven om vintern, ! dels som artilleri och dels som infanteri, eller dål I våra seglande sjöfartyg blifva instängde i hamn, leller för fiendens öfverlägsenhet icke våga gå ut -lifrån Cerlskrona, då landet i alla fall måste unFI derhälla dem alla årstider, lika väl som landtJarmen, och då landtregementerne ofta varit och troligt ännu blifva kommenderade på flottan. Svenska nationen har således full rätt att önska och fordra, att dess sjöofficerare påskynda att få lära sig och sjömanskapet både någorlunda artilleri och bjelpligt infanteriexercis, för att vid alla tillfällen kunna vara sin konung och fosterlandet:så nyttiga som möjligt. II Efter all anledniog skulle det komma att icke gå väl med vårt skärgårdsoch kustförsvar, i händelse Sverige uti nuvarandel ställning vid flottan, I skulle blifva alfvarsamt angripet, då blott några få af sjöbefälet och gemenskapen kunna handtera gevär eller kanon på land, och då man vet huru väl disciplinerade och exercerade med dylikt östra granil nens sjöbefallningar nu äro. I Då isynnerhet skärgårdsflottan genom samman; slagningen med örlogsflottan, och upplösningen af volontärregementerne, nu är i högsta behof af en ständig och exercerad trupp, månne det icke vore : nyttigare för flottan och en stor välgerning för sambEllas att af tionstl , ilka, i bri å syssel: cisoch arbetsregementer hyjlk bataljon RA fem I äcan hh kustförsvaret, hellre än att låta , rrektio i ö aerbättan akt an blifva förderfvade och unI Vi hafva icke föreslagit att införli korpser med sjöbeväringen. — Ad än ae Rn egna vrängningar och fraser, hvilka må stå för hans egen räkning. — Men att de föreslagna ) helar erna oflicerare och underoflicerare i Stock) är R Götheborg skulle exercera sjöbeväringen, ke s ridande emot beväringslagen, hvilket äf-l ven hevisas deraf, att f. d. sjöartilleri eller nu dets så kallade marinregementet i Carlskrona, under 43e års möten, exercerat Blekinge-bevärivgen. — Vi vidI blifva således, att inrättandet af sagde regementer is skulle vara mycket nyttigt, och om anmärkaren ej vill hafva besvär vid dem, så finns det säkert hun. dratals andra, som gerna ville ätaga sig både befäl och besvär för ett.så godt ändamål. Ville man åter, hvilket vi tro onekligen vore det rätta och bästa. gö å d öra och exerc åtsmå till marinsoldater, och låta all sjö Väring exomoria äfven till lands, för att blifva anvä skulle ofvannämnda korpser blifva så tigare an Grätta varfsoch stationsarbeten i Stockö sz i fullkomliga ske eborg, äfvensom att kunra verkställa rgårdsexerciser med tillräckligt kanonslupar o j å ns befäl !Ö kunde få riktig Ofog. så att flottans befällg3, nmärkarens frascologi, att. ångfart ö i nara måste. blifva de hufvudsakligaste fd a erna, är ännu blott en gissning, mest nytkäreårda änder, som äro rika och icke hafva Ännu d men lönar icke mödan att här orda om. far si alt mera förvillande är hans hyperboliska fan jol a å santfärtyg (nemligen stora krigs-) kunna Då seglande an? gång både sjöoch skärgårdsfartyg, lay neckled epp (fregatter och linieskepp), medelst hvi an kunna röra sig i de trångaste farvatån: mo Br årornas roll är för det mesta utspelad rot Me utrots äv blott att anmärkarens orakelord icke me Nä Da lippor och grund, samt öfvertala Rysssäl ar Mark och Norge av lägga bort sina roddi att 200e ban, jemte sin jättestyrka att kunna dr NR nm stora skepp i trånga farvatten (nb. som kila KAR 08 djupa), icke äfven kan med 49 å 24 dö a he flyta öfver och genomtränga 3 å 5 fots Må sidor grunda vatten, samt obehindradt operera Ng å okände af de utprickade lotsmanssegellederne, Md EL a klippor och grund finnas i öfverflöd, a ver er Prickar och lotsar, med ett ord, öfverallt När al En Noriges och Finlands invecklade skärh Ån oh nära inpå deras långgrunda, steniga kol enhotd? ulla stränder, lika väl som våra af er-); 4 Ipgåend godkända och passande blott 3 å 4 fot KA vs men svårt bestyckade kanonslupar och rad allan r, och som grannstaternas rodäflottor, hvilslup: dan yta öfverallt och inga lotsar behöfva. — akt NN så ja mnda-impedimenta blifva undanröj1 ne dT Jinge Sverige får behålla sina nuva2 a rgårdar, klippor och grundfulla kuster, 08 Ehrensyvärds snillrika försvarsplan blifva Er . England årligen bekostar på sin flotta 60 å 0 millioner rdr bko, Frankrike nära lika mvo. i: 50 de svi ry spri