Aftonbladet – 16 april 1846, sida 2

stadens välstånd; då skall befinvas, att deraf er stor frequentie af al:a orter skall komma till samman, som skulle gifva bus-, källareoch bodhyra; förorsaka mycken tillförsel och pöring; mycken förvandling och köpenskap; godt köp på hämmande varor; och komme våra inländska varor att stiga och blifva begärliga. Exempel är den bästa undervisning; Danziz. Königsberg och flere såd:na städer äro handelsstäder -och bafva ius stapuze, så väl som Stockholm, men äro märkligen beneficerade med sin: marknader; Frankfurt am Main cch Leijzg bafva ingen annan synnerlig näring af importance och äro allenast rika och mäktiga af dera: marknader. Hemma i riket se vi hvad gagn Götheborg och fordom Nylöse af sin merknad haft hafver, och buruledes adel och oadel af vida vägar dem besöka till märkelig stadens uppkomst, som eljest väl blefve dädan, och flere sådana exempel, som väl äro värda att observeras. Förutan köpenskap skulle minga af landet och de andra städerna förmedelst denna cccasion dragas till Stockholm, att tillika uträtta andra deras ärende, till stadens märkliga byggniog och tillväxt. I ett föregående bref till Gustaf Adolph ad. 30 April 4650 heter det: Att publike trafiker, som antagas in Usum Regis et Regni, sällan äro gagnelige, dömmer jag icke a!lenast af experiencen, utan enkannerligen deraf, att all trafiik fordrar en exact och ackurat kredit. In publico statu händer ota att man måste taga der det finnes, och lägga der det tarfvas; men i trafiken (vill man ej bankrutera) måste löften hållas och underkastas allmän lag. Kompanier hafver jag wil för detta judicerat nyttige, och båller ännu före att. de. utländes dirigerade skulle hafva stor nytta med sig; men kompanier, inrikes anrättade, äro icke annat än monopolier, som minska och kontrahbera kommercierna och landsans och städernas tillväxt., Frihet i handel och frihet i näringar låg således til grund för Oxenstjernas åsigter af näöringslifvet i vårt land redan för mer än 20( år sedan. Det skall blifva interessant och lärorikt att se huru de män, som äga det an svarsfulla kallet att råda Sveriges nuvarande Korung i en för detta lands både nutid och framtid oberäkneligt vigtig fråga, uppfatta den samma, om de frimodigt och storsinnadt gå de: väg vår störste statsman u!tpekat, eller fortgå det gamla förmynderskapsoch reglementsspår i hvilket vårt näringslif så länge arbetat på sir vanmakt cch oreda.