Aftonbladet – 15 april 1846, sida 2

Article Image
t:r 21 k:pr hafre, eiler tillsammans 973 t:r 553 k:pr. De kontanta bidragen hafva uppgått till 32035 rdr 12 sk. 8 rst. bko. — Nästa lördag, då till förmån för hr Fred. Kinmansson en afskedsrecett gifves på kongl. teatern, bar publiken det nöjet att återhöra åtskilliga gamla bekanta, räknade till dess älsklingar, såsom ouverturen jemte ett par scener ur Rossinis Barberaren i Sevilla, samt Cherubinis Vattendragaren. Men derjemte förekommer en för vår scen alldeles ny komedi i öfversättning: ett fruntimmers hat,. Recetttagaren, hr Fr. Kinmansson, har så länge gjort sig förtjent af allmänhetens bifall, att vi med säkerhet förutsätta dennas bevågenhet att åt en veteran inom teatern lemna sin hyllningsgärd vid ett tillfälle, destomera rörande, som hr K. då säger publiken sitt farväl. —— — — c———-— De sista dagarnes samtalsäme har varit den katastrof som -träffat tidningen Dagen, och hvilken består deri, att dess förläggare, boktryckaren Schultze sistlidne thorsdag lärer echapperat och såsom man tror, med ångfartyget Gauthiod begifvit sig till Lybeck. Aftonbladet omnämnde icke i går denna händelse, emedan vi ansågo grannlagenheten fordra, att låta Dagen sjelf, som i går ej låtsade ett ord om saken, taga initiativet deruti, hvilket ej länge kunde uteblifva. I dag ser man ock uti Dagen en inlaga till öfverståthållareembetet, undertecknad al herrar A. Lindeberg, M. J. Crusenstoipe och Th. Sandström, hvari de, som med Schultze ingått öfverenskommelse att besörja Dagens redaktion, med anledning deraf att han ej varit synlig i sitt bemvist sedan sistl. onsdags afton, af omtanka för prenumeranternes rätt, anhålla om qvarstad och förbud å alla hans tillgångar, så alt de icke af andra fordringsägare må kunna tillgripas. En dylik ansökning om qvarstad har äfven blifvit ingifven af kgl. sekreteraren Hellberg, som förr ägt tryckeriet gemensamt med Schultze, och å sin öfverlåtelse af detsamma änpu lär hafva en fordran. Denna händelse skulle naturligen väcka ett betydligt uppseende; och ehuru en hvar, som närmare kant förhållanderna med Dagens prenumeration, ganska väl kunde förutse att företaget icke skulle bära sig länge, var likväl sjelfva krisen oväntad. Vi afbålla oss för närvarande ifrån alla vidare betraktelser, hänvisande i öfrigt till den berättelse som här nedan förekommer om dagens polisförhör. Imedlertid kan man af tonen i en annan artikel i Dagens nummer för i dag ganska väl se, alt tidningen redan befinver sig i sin agonj, ty ilskan emot Aftonbladet flödar der öfver aila bräddar. Redaktionen citerar nemligen Aftonbladets yttrande, att den liberala pressen hittills varit nog len i sin politik, i afseende på Regeringen m. m. — ett omdöme, hvarifrån vi ej ers ville undantaga oss sjelfva. Häraf söker Dagen nu begagna sig, för att anmärka, att Aftonbladet således nu insett hvad Dagen alltid yrkat, och hvarföre hen af den s. k. liberala pressen fått uppbära så många smädelser, öfverhopats med csannirgar m. m. Aftonbladet hedras också vid tillfället med en mängd vackra titlar, såsom listig kryssare, politisk spekulant, fal och opålitlig vän till Regeringen, smickrare cch politisk vinglare, och en hel spalt full af dylika de mest ohejdade utbrott af bitterhet. Vi vilje ingalunda räkna för noga med en patient, som sannolikt drager på de sista lifspustarna. Res est sacra miser. Likväl kunne vi ej underlåta anmärka, att Dagen bedrager sig, antingen den söker räkna sig till godo Aftonbiadets ofvannämnda yttranden, såsom en sanktion och rättfärdiggörelse af Dagens politik, eller tyda Aftonbladets språk såsom bevis på en omvändelse. Eburu ledsamt det är, alt säga en döende något obehagligt, nödgas vi nemligen erinra om den väsendtliga skilnad, som företer sig emell:n Aftonbladets och Dagens offentliga karakter i så måtto, att Aftonladet, och likaså Dagligt Allehanda, alltid öppet framhållit och försvarat samma grundsatser i de stora frågorna, hvaremot det varit ett fruktlöst bemödande, att försöka få Dagen att öppna munnen i detta hänseende; Aftonbladet har alltid yrkat och önskat, att dessa grundsatser måtte öppet bekännas af styrelsen, och skilnaden har endast utgjorts af den mer: eller mindre energi, som varit rådande i tonen af ett sådant yrkande, medan Dagen städse fortfarit att i denna del visa sig med maskeradt ansigte SORIN SETT ATS ESA ELSE ERE

15 april 1846, sida 2

Thumbnail