Aftonbladet – 8 april 1846, sida 2

kan, att till understöd för en tillämnad kontuberniibyggnad åt ungdomen vid den blifvande elementarskolan: i; Östersund-måtte. anslås. den, till folkskolorna anslagna och mot undsättningen i kapitationsafgiften svarande afgift, som bör utgå från de härader i länet, hvilka förklarat sig villige att i kontuberniibyggnaden deltaga. Konungens befhde har, till stöd för denna ansökan, hufvudsakligen anfört att det icke vore främmande för de anslagna medlens syftemål, utan fastmer dermed fullkomligen instämmande, att använda dcet, som annars under tiden skulle besparas, till ordnande af sådana anstalter, som åt dem, hvilka, i folkskolorne visa anlag för studier, lemna en, måhända annars saknad möjlighet att dem fortsätta. Konsistorium i Hernösand har likväl och, som det synes på goda grunder, afstyrkt bifall till denna ansökan. Ty utom det att konsistorium erinrat, dels att bland skälen för skolans förflyttning från Frösö till Östersund anfördes att kontuberniilifvet visat ett menligt inflytande på ungdomens fysiska och moraliska tillstånd, dels att församlingarne inom omförmäldte härader väl behöfva det ifrågavarande anslaget, såvida de ej fortfarande skola behöfva begagna andra statsanslag, har konsistorium hemställt om det icke vore för folkundervisningen i allmänhet främmande och deremot fulikomligen stridande att, till förmån för några enskilde, använda statsmedel, som äro för det af Rikets Ständer åsyftade ändamål, isynnerhet inom Jemtlands läns fattigare församlingar af behofvet i högsta grad påkallade. MMM — Från Upsala klagas, att hasardspel der äro i svang bland de studerande och att kotterier bildat sig, som af vinningslystnad förföra unga studenter att deltaga i detta slags utsväfning. Studentbladet, som haft förtjensten att först i ljuset framdraga detta beklagliga och oroande förbållande, hvars verklighet ej heller af de andra Upsalabladen blifvit motsagd, yttrar derom bland annat följande: — — — Ehuru lyckligtvis helt få, i jemförelse med de öfrige, finnas här dock studenter, hvilka ingått ett slags nattförbund, för att genom hasardspelets föraktliga medel söka till högsta möjliga grad ruinera hvarandra, och det händer ej sällan att bela dygn, ja mera, oafbrutet tillbringas med denna oädla sysselsättning, hvarvid ett par bundrade riksdaler mer eiler mindre, alltefter lyckans mer eller mindre gynnande hägn, vanligen blir resultatet. Om också detta olyckliga förhållande hos de flesta kan skrifvas på passionens räkning, finnas dock de, hos hvilka en smutsig lystnad efter penningen ensam är rådande. — AÅtt det är denna. sistnämnde, som äggat vissa personer bland stadens borgerskap, att ej blott deltaga i, utan tvärtom vara det egentliga upphofvet till dylika utsväfningar måste vi antaga, då deras ålder redan öfverskridit lidelsernas tid, och hvarföre ett sådant beteende också blir så mycket mera vånhedrande, buru mycket man än med granna (till och med tryckta) bjudningskort och en försåtlig gästfrihet söker att bemantla sina verkliga afsigter. Att sådant kan hända. är heklaeliet. att det onäpst. får .det,är nit insteg, kan man ej annat, än dela vännernas i Upsala bekymmer. I universitetsstäderna gynnas detta enda af ungdomens oerfarenhet och icke mindre af friheten att tillbringa tiden sysslolöst, af bristen På offentliga nöjen och sammankomster, samt af den förvända tankan att ynglingen bör helt och håliet dragas från det offentliga lifvet och så mycket görligt är trängas tillbaka inom den stängda kammaren, hvarigenom det mörker spelvännerna söka så mycket gynnas. Mot oerfarenheten har man ej annat botemedel än tiden, då man nem) igen ej vill hänvisa till den gamla rageln, af kadan blir man vis. Mot friheten att vara ysslolös vid universitetet, är ännu icke något ! orrektif godkändt, men mot friheten att lefvas ch handla i mörkret hjelper offentligheten, ! ch sannolikt erbjuder också de d MP ande i Upsala det verk nna de stude 10 .. Psata. risammaste medlet atta in sig uppehålla ordning och skydda de oerirne från spelspekulanternas försåt. Offentliga h immankomster, offentliga nöjen och diskussioner, ic mm upptega den tid studenten ej egnar åt kamarstudiet, utgöra icke blott en god skola förv . 32 ynglingen från skryms-sk rna och de försåt, som der lura på honom;!de ningen och meditationen hemma på rummet bl också mer inbjudande för den, om tilibragt af gra timmar vid en offentlig sammankomst, so för den. som suttit inetängd. so MT