— H. M. Konungen böll i går konselj i finansärender. — Sedan protokollet öfver representationskommitteens första sammanträde blifvit justeradt, är det tal, bvarsned Hans Exc. justitieministern helsat kommitteen vid öppnandet a! dess verksamhet, nu tillgängligt för offentligheten, och läses redan i Allehanda för i dag. Detta anförande kan, med afseende på hr grefve Posses ställning, sannolikt anses såsom ett uttryck af Regeringens sätt att betrakta den stora reformfrågan, och är derföre af den vigt, att det jemväl i Aftonbladet bör upptagas in extenso, lydande sålunda: Mine Herrar! Hos K. M. anböllo Rikets sist församlade Ständer i underdånighet, att K. M. måtte täckas, på sätt lämpligast syntes, låta till nästinstundande riksdag bereda en ytterligare utveckling af frågan om mnationalrepresentationens ombildning. Denna fråga utgör en af de vigtigaste och mest omfattande samhällsangelägenheter, och påkallar alltså den sorgfälligaste pröfning. Att K. M. åt R. St:s framställning egnat den uppmärksamhet, som sakens vigt kräfver, derom vittnar bildandet af den kommitte, som nu fiones här församlad. Det är allmänneligen erkändt, att brister vidlåda vår nuvarande nationalrepresentation i afseende å såväl dess sammansättning som formen för dess verksamhet. Fosterlandets sanna och upplysta vänner förena sig utan tvifvel alla i den önskan att se dessa brister undanröjda; mer: om sättet att åstadkomma de nödiga förbättringarne skilja sig åsigterna väsendtligen. Sådant röjer uppenbart, att frågan icke ännu vunnit den fullständiga utredning, som erfordras för en tillfredsställande och för riket båtande lösning deraf. Detta mil, lika önskvärdt som allmänt efterlängtadt, kan dock endast på upplysningens och öfvertygelsens väg vinnas genom en lugn och samvetsgrann pröfning af de skiljaktiga meningarne; ty sinnenas splittring alstrar icke fredens välsignelser och häfderna framställa varnande läror om tvedrägtens olycksbringande verkningar på ett lands yttre politiska ställning, såväl som på dess inre välstånd och trefnad. — Uti det sätt, hvarpå K. M. behagat gå R. St:s önskan, i afseende å representationsfrågans behandling, till mötes, uppenharar sig ock omisskänneligen det syftemål, att vid sjelfva beredningen af frågan, under fridsamma öfverläggningar och inbördes meddelade iupplysningar, skiljda meningar och intressen må, Isåvidt möjligt är, förenas. Det kan icke betviflas, att detta säkrast befrämjas genom en rådplägande församling, särskildt för denna frågas handläggning bildad, under förhållanden, som lemna rum för en grundlig och ostörd granskning af ämnet, och sammansalt af män, hvilkas upplysning och fosterlandskärlek förvissar derom, att de, fria från all väld, fördom och ensidighet, skola utföra sitt uppdrag på ett för hvarje rättänkande medborgare tillfredsställande sätt. Bland föremålen för kommitteens verksamhet synes mig det första böra blifva att upp taga och närmare utreda frågan om de briste och olägenheter, som vidlåda mnationalrepresentationen i dess när de skick. Härvid framställa sig tvenne vi delar af ämnet, som särskildt påkalla undersökning, nemligen der första: i hvad mån, under samhällets utveck ling, nya medborgareklasser och samhällsintressen uppstått och ega giltiga anspråk på hittill: saknad röst vid: behandlingen af fosterlandet: angelägenheter; den andra, om de andelar, som förut representerade medborgareklasser hvar föl sig nu ega i natioxalrepresentationen, må finna: vara i ett mer eller mindre billigt förbållande till bvardera klassens vigt och betydenhet, mer afseende särdeles å lörpligtelserna emot sambhäl let, materiel förmögenhet, vetenskaplig bildning samt industriel e!ler annan allmänt nyttig verk: samhet. — För att med full säkerhet kunna be svara dessa vigtiga frågor samt bereda afbjel pandet af befintliga brister på ett med rättvi san öfverensstämmande sätt, är samlandet a fullständiga statistiska uppgifter afstor vigt, ocl detta bör således, efter min tanka, blifva en a kommitterades första omsorger. Hos hvarje folk finnes en nationel grund hvarutur dess samhällsinrättningar under ir hundradens lopp uppskjutit och från hvilker de icke böra våldsamt uppryckas, så framt de af folket skola omfattas med kärlek och förtro ende. Denna sanning, som icke må förloras w sigte, bör likväl ej hindra den fördomsfrie lag stiftaren att begagna de lärdomar, andra natio ners erfarenhet har att erbjuda. En framställning af de representativa former na i Europas öfriga konstitutionella länder sam Af dansas mar Altan mindra välovtranda invarkar