Aftonbladet – 4 april 1846, sida 2

den 28 Mars, hvilka innehålla underrättelser från London af den 23, men inga af sednare datum från Paris, än ordinarie posten medförde. POLEN. Det har nu lyckats erkehertig Ferdinand, att för de utlofvade 2000 floriner få i sitt våld de tvenne emissarier, som österrikiske autoriteterne beskylla för att hafva uppviglat godsegarne och presterna i Galizien till resningen. Under stark bevakning och smidda -i. bojor infördes de till Lemberg, der förmodligen samma öde väntar dem, som nyligen i Warschau vederfors några af deras kamrater. De underrättelser om ställningen i Galizien, hvilka komma från Wien, låta, såsom man lätt kan föreställa sig, ganska tillfredsställande. Enligt dessa skulle lugnet vara i det närmaste återstäldt, bönderna i stora: skaror återvända till sina hemvist, äfven en del af. de flyktade adelsmännen vara på väg hemåt. I Krakzau deremot vill man veta, ait oroligheterna ännu fortfara, att bönderna i stora flockar hålla sig i skogarne, och ganska bestämdt yrka på upphäfvandet af deras tjensteoch skattskyldighet till godsegarne, innan de vilja nedlägga vapen. De taga ganska illa, att autoriteterna söka återbekomma från dem hvad de röfvat på slotten, hvilket de anse för sin välångna egendom. Till Krakau ankommo minga bönder fråa Galizien, för att afyttra dylikt röfvadt gods och vexla större bankosedlar, dem de påstodo sig hafva erhållit i belöning af de österrikiske autoriteterna för det de i deras våld lemnat upproriske adelsmän. De som taga autoriteternes parti emot denna beskyllning säga, att bönderne röfvat dessa penningar på slotten. Antalet af fångne polackar såväl i Galizien, som på de preussiska fästningarne uppgifves till ett par tusen. Emellan Krakau och Podgorze är kommunikationen spärrad för alla andra än dem, som föra lifsmedel till salu. Detta har gjort att all röre!se och industri afstannat, under det lifsmedlen alltjemnt stigit i pris. Borgerskapet i Krakau har ingått med en petition till den nuvarande militärstyrelser i staden, och anhållit om frigifvande af kommunikationen med GaliIzien, emedan staden annars går under, på hvilken petition imedlertid ännu ej något svar följt. I — Ryssar och kossacker började åter synas i Krakau. Många i Galizien af bönderna röfvade saker hade blifvit sådane af dem fråntagne, som kommit till Krakau, för att afyttra dem. Då de sågo att visitationer anställdes i deras fickor efter dylikt gods, hittade de på att dölja det bland lifsmedlen, de förde till torgs. I botten på mjölkkärlen upptäckte man perlor, örringar och andra mindre pretiosa. SPANIEN. Det visar sig nu alltför tydligt, att Miraflores ministere helt och hållet fallit genom drottningens onåd; han visste ej sjelf om dess upplösning, då franska sändebudet redan kände att det skulle ske. Det tyckes, som hade Cortes beslut att samlas, för att uppmana ministeren till en förklaring angående sin ställning, påskyndat katastrofen; ty Mirsflores försäkrade att han ej visste om någon. söndring inom ministeren, och Egana, som deremot:redan då visste alt han skullöe ingå i den nya ministeren, förklarade Cortes församlande hafva skett olagligt, oaktadt presidenten förklarade anledningen, och församlingen gillade åtgärden. På Miraflores egen upprepade begäran, beslöt Cortes icke, att uttrycka de gynsamma tänkesätt för den af honom bildade ministeren, som man ämnat att genom ett beslut ådagalägga; och hela denna tilldragelse har höjt Cortes anseende i folkets ögon, samt nedsatt drottningen, Narvaez och den nya ministeren. TYSKLAND. Vid tillfälle af thronföljarens födelsedag har konungen i Preussen gjort en större promotion inom armåen, hvarvid man anmärkt att nästan endast adelsmän blifvit befordrade till de högre graderna, och att denna klass öfverhufvud härvid erhållit hvad förut hos oss kallades brorlotten. Det instämmer också fullkomligt med den nuvarande preussiske monarkens medeltidsider, att gynna adeln framför de andra samhällsklasserne. I Königsberg har ett theologiskt colloquium blifvit anställdt emellan ledamöter af den fria evangeliska kyrkan), som skiljt sig ifrån statskyrkan, och ett par deputerade af den sistnämnda, för att söka bereda en återförening af de skilda delarna. Detta har dock helt och hållet misslyckats, emedan skiljaktigheten i grundsatser är så stor, att någon förening emellan de olika tänkande ansetts omöjlig. om —