Aftonbladet – 2 april 1846, sida 2

HERR THIERS TAL I FRANSKA DEPUTERADE-KAMMAREN ANGÅENDE REMUSATS MOTION. Det är bekant, att redan i flera år förslag varit väckta inom franska deputeradekammaren, att ordna förhållanderna med embetsmärnens behörighet att vara medlemmar deraf; och att hr Remusat varit den, som ihärdigt framhållit denna fråga. Vid denna session har han utvecklat sin åsigt i ett fullständigt förslag, i hvilkets första artikel föreslås, att de medlemmar af deputeradekammaren, som icke äro offentlige embetsmän på rikets stat, då de väljas, icke må kunna mottaga embeten med lön, under det de taga del i kammaren; eller under det första året som följer på deputeradeuppdragets tilländalöpande. Iirån detta stadgande göras i 2:dra artikeln vissa undantag, såsom ministrar, ambassadörer och utrikes sändebud, understatssekreterare, generalprokuratorer i kassatiorsdomstolen, i kammarrevisionen, i hofrätten i Paris, öfverbefälhafvaren för nationalgardet i Paris, guvernörn i Algerien, storkanslern för hederslegionen, guvernörn för franska banken. Förbudet skall, enligt 3:dje artikeln, icke gälla för de deputerade, som återinträdt i sina embetens utöfning, sedan de utträdt i och för deputeradeuppdragets utöfning. Enligt 4:de artikeln skola de embetsmän, som vid val till deputerade innehafva tjenster på stat, icke kunna under det de utöfva representantkallet blifva befordrade, med undantag af de pyssnämnde tjenstebefattningarna, utan till den omedelbarligen nästa tjenstegraden som de innehafva inom ett embetsverk; och bestämmas dessutom i särskilda artiklar de flera fall, då dels embetsmannabefattning borde vara alldeles oförenlig med deputeradekallet, dels embetsmän icke skulle kunna väljas inom de valdistrikter, der de äro anstöllda, men väl i andra, 0. s. Vv. Då detta förslag kom till pröfning i deputerade-kammaren, yttrade sig i denna fråga, på sätt vi redan i tisdags omtalat, Hr Thiers; och hans anförande är så utmärkt och har väckt så ofantligt uppseende i Frankrike, till följd af den mer än någonsin bestämda opposition, hvari Hr Thiers genom detsamma framträdt emot det så kallade systeme!, att vi ansett oss böra här återgifva det så fullständigt, som utrymmet det medgifver. Efter att bafva antydt sitt behof af kammarens uppmärksamhet och tålamod, vid den vigtiga och ömtåliga sakens behandling, den fruktan han hyste för kammarens misstroende då saken rörde personer, sin föresats att ej såra någon, sökte talaren skingra den tron, att han sjelf såsom minister varit emot den föreslagna ordningen, och visade att han deremot sökt bereda den uppmärksamhet och upptagande i kama ———— RER RR RR Er RA Et Rn KRA ECE AE