Aftonbladet – 2 april 1846, sida 2

—— 2X— —— 2——— aa sms IV. Om aftonen, då Alvina förgäfves väntat sin förlåfvades ankomst, kände hon sig, efter samtalet med tanten, i behof af att äfven för sin väninna utgjuta sin klagan. Helena var sysselsatt att genomse och ordna några hälften af teckningar, då Alvina inträdde till henne och nalkades bordet, från hvilket den öfverraskade vid hennes anblick hastigt uppsteg. Infligt, såsom Alvina alltid kände, kom hon snart på ämnet för sitt besök och fattade under ifvern af sitt tal ett framför henne liggande häfte, som Helena ögonb!ickligt och med en viss ängslan sökte fråntaga henne. Hemligheter! frågade Alvina vid bemödandet leende och öppnade skämtande det slutna häftet. Men hvadl ropade bon hastigt, träffad af hvad bon såg och skarpt betraktande Helena. Med hastig färgförändring, men med skenbart likgiltig röst svarade denna: Gabriellas bror, Victor S:t Auban., Vietor S:t Aubanl upprepade Alvina och trädde med den ur häftet tagna erayonteckningen närmare till dagen vid fönstret. Hvilken underbar likhet återtog hon vid betraktande af porträttet. Alfreds ansigte, drag för drag. Endast ögats svårmodiga uttryck, munnens sorgliga leende synes mig fremmande. Likväl kunna bröder ej vara likare. Huru:.öfverraskad skall min tant bli dera!!! Du måste tillåta att jag visar henne bilden., Nej, älskade Alvina,, invände Helena, det kan jag icke. Ingen mer än du får veta om denna bilds tillvaro. Händelsen, som fört den