Aftonbladet – 30 mars 1846, sida 1

—— RE ————— I ——— ——RE—— LL öfver händelserna i Galizien, och vi meddela det derföre här nedan i öfversättning. Endast torde någon försigtighet. vara behöflig, att ej. taga så alldeles efter bokstafven hvad brefskrifvaren yttrar om den lycka, polackarne under preussiskt välde åtnjuta. Det ser ut på brefvet i denna del, som hade det något slags officielt ursprung. Det lyder på följande sätt: De sednaste uppträdena i Galizien utgöra i flere hänseenden en händelse af den allvarsammaste hetydelse. Polackarnes allmänna, resning har Här antagit en bögst egen karakter, som i ganska väsendtlig min skiljer den ifrån insurrektionsförsöken i storhertigdömet Posen: -Liksom öfverallt utgick äfven i Galizien rörelsen från propagandans i främmande länder utskickade, till hvilka här, såsom i Posen, det lägre presterskapet och en fraktion af den infödde adeln slutit sig. Men om det i Posen företrädesvis .var den yngre generationen af den högre adeln, som med fantastiska frihetsideer företog det djerfva vågstyeket: att återställa den gamla polska sjelfständigheten och adelns feodalistiska herravälde, som: under: depreussiska lagarna förlorat sin: glans, så omfattade i Galizien endast .den lägre -besiltningslösa adeln tillfället, att under den revolutionära anarkiens förvirs ring rycka till sig makt och egendom, under det de rika. godsegarne, i ostörd njutning af sin rikedom och sina feodalrättigheter, icke önskade någon förändring : i sakernas ställning; och icke lyssnade till de utländske fosterlandsbefriarnes förespeglingar.. Om i Posen det egentliga bondeståndet afhöll sig från. allt deltagande i de sammansvurnes. brottsliga. planer, så var bonden i Galizien jast hufvudmannen i hela rörelsens Båda -dessafenomener äro ganska lätta att förklara. Bonden i Posen lefver nöjd öcly lycklig under preussisk: styrelse, som han har att tacka för sin befrielse från adelns godtycke, för sin materiella uppkomst, sin andliga utbildning och sedliga höjning. -Galiziske bonden försmäktar under -tyngden af godsegarnes aristokrati, hvilken med skoningslös stränghet upprätthåller öfverenskomna lagligt garanterade feodalrättigheter. . Kommunistiska -ideer ligga alldeles icke till grund för det nu framträdda sträfvandet efter: befrielse från denna börda: Kommunismen utgör blott en skräckbild, ett spöke i de österrikiska tidningarna, hvilka söka att bringa hvarje rörelse emot det bestående, hvarje förändring deri i samband med kommunismen. I sjelfva verket fianes i alla desta rörelser icke det ringaste spår till de kommus stiska hufvudlärorne om egendomsgemensamhet, om arbetets delning; om -qvinnans och familjens gemensamhet; såvida man ej vill kalla hvarje ingrepp: i. andras egendom, hvårje sträfvande efter sjelfständighet för person och egendom för kommunism. Man behöfver icke mödosamt söka orsakerne till det Galiziska bonde upproret i främmande. theorier; vi finna dem vid hvarje steg i:sjelfva de förhållanden, som ega rum i verkligheten. Der hvarest, såsom här är fallet, öfverhufvud hvar 24:de personär en adelsman, af hvilka: de fleste icke behöfva arbeta för att. föda: sig, der jordegendomen på landet. nästan uteslutande är i adelns händer; hvilken endast erkänner bönderne såsom arrendatorer; der bonden nästan endast arbetar för jordegaren, emedan han ensam måste bära alla utskylder till staten, provinsen eller kömmunen; -der-han utomdess icke blott måste betala skatt till jordegaren; utan äfven utgöra dagsverken till honom, hvilka -påsomliga ställen upptaga: fjerdedelen af hela året; der är icke mycket att undra på, om det lyckas skicklige uppviglare att bringa den råe, obildade, lätt fanatiserade polske bonden i harnesk emot dess med de svartaste färger afmålade förtryckare och en regering, som uppenbarligen och med mycken omsorg blifvit ski!drad såsom desse förtryckares beskyddare och allierad. Medlet dertill är helt enkelt målning af böndens belögenhet; med. hänvisning på hans dagliga förhållander, och förespeglandet af. en framtid af sjelfständighet; frihet från arbete och välstånd. Vi lägga här en serdeles vigt på gal ziske bondens råhet och andliga förtryck, emedan råheten mera än något annat föder brottets vilda lidelse. Men för att göra sig ett begrepp om huru mycket den intellektuelia bildningen bär — AT oo a