Aftonbladet – 30 mars 1846, sida 1

det val, som min mor.för miz gjorde, frestade mig -ofta-att tänka på den man; hvilken jag skulle valt, om ieke, ett oöfverstigligt hindei skiljt mig ifrån honom. Hat och kärlek kämpade inom mig vid erinringen, till dess modersglädjen ändtligen bragle den till tystnad. Likväl återuppstod den nyligen, ehuru förmildrad, då jag erfor att den unga baronessan Scheller var n dotter till öfversten S:t Aulan ceh till en al mina ungdomsväninnor, som. mindre hetänklig än jag och icke bunden at 1å or löfte, röckte den älskvärde mannen sin hand och nu, såsom enka, her glädjen veta sin dotter åter i fäderneslandet och lyckligt gift. Det -emottagande Alfred funnit i hennes hus i Paris, hans vänskep med hennes son, skall vid hans återkomst föra oss i ett närmare umgängesförhållande med familjen, men derigenom skall ditt lugn: visst icke störas. Alvina satt, under deita meddelande, eftersinpande, med hufvudet stödt mot handen Vet, goda tant, började hor, med vemodigt leende, att om jag ej dervid blefve den lidande, delen, skulle jag finna det ganska romantiskt — ja till och med naturligt — om Alfred kände sig bändragen till Gabriela. . Det vore en akt a! poetisk rättvisa, en straffande Nemesis för en af hans mor, i och för en nationalfördom, emot kärleken begåagen oförrätt. Hvilka kombinationerl svar.de den innerligt träffade. Lyckligt att det ej är ditt allvar och endast en lek af din fantasi, som vid sin retlighet kanbända äfven ser i Helena en medtäflarinna, ehuru ringa anledning är till denna ide.