Aftonbladet – 26 mars 1846, sida 3

vv GR RV NV OT KT Då jag under den 4 dennes, med biträde af tvenne stadstjenare, gjorde besök hos fuskare i skräddareyrket här i staden, befanns hos mamsell Holmberg i huset Ae 4 vid Kåkbrinken, det Kön; jemte flickorna Carolina Holmberg, Johanna Nyjyberg och Maria Stedt, bedrifva skräddarchandtyer. ket efter annonsii tidningarne, tvenne nya vadderade bruna klädespaletåer, af hvilka. den ena vär färdig samt sades vara såld för 30 rdr 1gs och den andra: under -arbete, men -mamsell Holmberg Bittade ej uppgifva egarens namn,:utan:blefvo vi på det mest ohöfliga sätt bemötte; i följd häraf får jag ödmjukast anhålla om kallelse och stämning å bemälde mamsell. Holmberg med yrkande, att hon måtte ådömas laga ansvar för intrång i skräddareembetets borgerliga rättigheter medelst yrkefs olofliga utöfning, böter för otidigt bemötande vid ber I sökstillfället och ersättning för köstnaderne i denna I rättegång. Fri och öppen talan i. målet förbehålles: Stockholm-den 20 December 14845: G. P. Holm. Påropade inställde: sig parterne personligen; af j hvilka, sedan stämningsansökningen blifvit uppläst, klädsömmerskan Holmberg till en början för.Inekade sig hafva sytt nya manskläder, men sedermera erkände, att hon, med tillhjelp af några bekanta sömmerskor, fö:färdigat, efter. beställning och emot betalning, de omstämde paletåerne; förklarånde i öfrigt, dels att hon, som förmodat änI damålet med skräddaremästaren Holms i stämningsIlansökningen omförmälde besök vara att få en på bafd illa sittande paletå ändred, ingalunda bemött Jhonom med ohöflighet, dels ock att Holmberg, sedan hon åt grefvar, generaler. och. utlänningar, sytt kläder, ämnade fortsätta handtverket; under förhoppning, att, då hon sydde för godt pris ech icke, i likhet med skräddare, toge mera för snören och knappar än de: kostade henne sjelf, hon således aldrig skulle komma att saknå arhete, i synnerhet -Isom flere: klädeshandlare ifrade försakens framgång. . Skräddaremästaren Holm åberopade stämmningsansökningens inneHåll; hvafefter parterne, som öfverlemnade målet till kollegii afgörande, underrättades alt de egde afvakta kalleise till afhörande af Aköollegii utslag. Och när det så lidit -bortåt en månad eller till Iden 24 Februari, så gaf pol-, emb.och byggn.kollegium evt utslag. och det lät, besvärshänvisningen undantegen, så här Som klädsömmerskan Holmberg erkänt, att hon efter beställning, med tillbjelp af andra.sömmerskor, förfärdigat emot betalning nya manskläder; alltså, och då honsdertill icke ens uppgifvit, mindre: Visat, sig ega laglig rättighet, pröfvar kolle? gium-skäligt, på grund-afKongl-Resolutionen på städernas besvär d. 48 December: 4734, döma klädsömmerskan Holmberg, att, för inträng i skräddareembetets : borgerliga rättigheter, böta 3 rär 46 sk. bko, samt att med 9 rdr samma mynt godtgöra skräddaremästaren Holms rättegångskostnader. Häraf kunna våra qvinnor lära att de icke böra Igöra kläder åt karlarne, utan hellre något annat. — ER omuk,.: På Java händer ibland att en-Maleyer råkar i raseri, tar en knif i banden och löper omkring med föresats att icke skona någon, som kommer i hans väg. Någonting som Jerinrar härom förekommer stundom här i Sverge, Ider ynglingar och män, mestadels ur den klass, för hvilkeninga ädlare nöjen stå till buds, gifva sig ut, i sällskap eller hvar för sig, i bästa uppsåt att slås .ochrusta så långtokrafterna förs!å. Siutet på) ett sådant rustande, blir merendels i lindrigare eller svårare grad olyckligt, men det hindrar icke att galenskapen förnyas. Hufvudstaden lemnar täta exempel derpå, och gaf för några dagar sedan ett sådant, utmärkt derigenom att en af de rustande tillsatte lifvet för den andres vildsinthet. Ett annat exempel; företeende en person, som ensam: lopp omkring, innehålles i följande berättelse om ett dråp i Calmar, hvilket der väckte mycken-bestörtning, och hvartill ej heller annat motiv, än en påkommen lust att löpa omkring och visa sitt öfvermod, kan uppletas. Lördagen den 4 Januari 1843 på eftermiddagen, sedan det blifvit mörkt, skulle betjenten J. Pettersson i Calmar gå ett ärende för sin husbonde och åtföljdes ett par gator af en annan person, men skiljdes från honom då han kommit på Storgatan. Då Pettersson hunnit ett stycke frem på denna gata, möttes han af en, för honom okänd. men, som han anmärkte, lång karl. Denne helsade god afton, satte i detsanima ena benet framför Pettersson och gaf honom derpå, utan att vidare förefallit, ett knifstyng i halsen; En flicka; vid namn Togrid: Carlsdotter, 44 är gammal, hörde Petterssons nödtop och skyndade tili stället, der hön då såg en karl ligga framstupa på marken, och en annan lång kari, kiädd i blå jacka och byxor, stå bredvid: I Denne sednare tillfrågades af Taogrid, hvem det var som läg på gatan, men fick till svar: det angår dig ejo, hvarefter -den blåklädde sprang sin väg. Ingrid lutade sig hårefter ned mot den fallne, och säg, att. det var betjenten J: Pettarssön, och alt blod rann från honom; bon hörde honom också säga, att..han: icke kände deh person, som slungit honom, men bemärkt att det varit en lång karl. Pettersson uppgaf flerå nödrop, och slutligen anKom :skomakaremästaren Olof Theodor Mårtensson till hans bjelp, uppfyfte hönota och förmärkte dervid, att han: hade ett knifstyng i nacken. För att hämma blödningen, höll Mårtensson sin hand för såret; tills flere personer tillkommit och en halsduk blifvit anskafad, hvarmed: såret så godt sig göra lät förbands. Blodförlusten hade jmedlertid redan så rbedtagit Petterssons krafter, att han neddignade, under-utrop:: bjag dör,, och måste bäras till lasarettet, der han berättade händelsen--på-det-sätt den här ofvan blifvit anförd. Det hände sig sämma afton, och blott några ögonblick efter det Pettersson särades, att en Bosse, Carl Magnus Svensson, som från norra delen af. staden skulie begifva sig hem, tog vägan öfver torget. och-såg der en dräng, som? kom från Storgatdn, och att gossen en stund derefter och sedan flera gåtor passerats, råkade händelsevis shubba vid bemälde dräng. Denne ropade då: vänta gosse l) imen Svensson lansåg icke rådligt ait efterkomma;xtillsägelsen, utan ville sspringa en ahnan fatta . man unnhanra af dröäönnman natkh 2 Mr AR — om 0 -— OM -— oo -— cn om mm AR em rm an BR AA År, DA Ir