Aftonbladet – 12 mars 1846, sida 3

sanslös, men hade en gång på fråga, huru det var med honom, svarat: det är dåligt. Inför Stranda häradsrätt erkände Färdig, likasom förut, sitt brott, och blef, med anledning så väl af egen bekännelse, som vittneras berättelse, dömd, att genom halshuggning, mista lifvet, hvilken dom gillades af Kongl. Götha Hofrätt. Det öfver aflidne Rydvall infordrade prestbetyget, som, utom Rydvalls äsigter här i lifvet äfven refererar betyggifvarens, lydde som följer: Förre sjöartilleristen Johan Edvard Rydvall, som nyligen blifvit mördad, var född i Mönsterås den 26 Februari 18135, och har, med temligen god kristendomskunskap, begått den heliga nattvarden. Ända till dess han nalkades 20 års ålder, var hans uppförande oöfverklagadt, men sedermera har han gradvis med hvarje år allt längreoch längre framgått, eller rättare fortskyndat på ogudaktighetens och brottslighetens bana. Dryckenskap, syordomsvana, till och med hädelse, liderlighet, olydnad, urartande ända till den brutalaste och våldsammaste behandling å hans nu efterlemnade moder, voro hans nästan dagliga hemseder, och det vatten: och brödstraff jemte fängelse, som han några gånger lärer utstått, har lika litet bidragit till hans förbättring, som vår tids allt mer och mer slappa, på en falsk filantropism byggda och för svenskarnes ännu icke-afklädda vikinglynne olämpliga straffsystem, förmår verka afskräckande för bofvar i allmänhet. Utan märkbara samvetsqval öfver en, af fortsatta oordentligheter och ofta missdåd befläckad vandel, nalkades han sin sista stund, efter berättelse, i halfrusigt tillstånd, och föll oförtänkt ett offer för en gammal fängelsekamrats mordlynne. Om man kunde frånse det rysvärda och ohyggliga i Rydvalls dödssätt, så egde man ett obetvingadt fog, att lyckönska vårt samhälle till att hafva befriats från en, för allmänna säkerheten lika farlig, som mot religiositet, sedlighet och laglydnad genom förseelsens och föredömets samnade kraft verkande person. Mönsterås den 29 September 1845. A. G. Elfström. Färdigs lefnadslopp bevisar likväl att han fått sin uppfostran i en helt annan skola än vikingatågens. Han föddes i Mönsterås socken år 1800, af ett torparefolk. Vid 9 års ålder kom han i skräddarelära och fortfor att under 9 andra år arbeta i detta handtverk. Sedermera tjenade han, såsom arbetsdräng, på åtskilliga ställen tills år 1826, då han gick till Carlskrona och blef.antagen till sjöartillerist. Efter 5 års förlopp, rymde han ur tjensten och undanhöll sig i trenne år, dels på Öland och dels i Mönsterås socken. Derefter, ertappad och återförd till Carlskrona, afstraffades han för rymningen med 40 prygel. Blott ett par månader derefter rymde han ånyo och uppehöll sig i Mönsterås, utan att ega laga försvar, i 7 år, hvarefter han frivilligt återvände till Carlskrona, der han för sednare rymningen jemte förskingring af kronopersedlar, af krigsrätt dömdes till 40 par spö och 2 års fästning, hvilket straff dock genom Kgl. Maj:ts nåd mildrades till 28:dagars fängelse vid vaten och bröd. Ffter utståendet af detta straff återvände Färdig till Mönsterås socken och uppehöll sig med skräddarearbete. Två gånger affördes han sedan till länshäktet, säsom försvarslös, och skickades slutligen till Carlsborgs fästning, der han arvetade i 40 mänader till den 44 Januari 1843, då lan lösgafs, men dömdes sedan återigen, såsom förvarslös, till kronoarbetscorpsen i Carlskrona, dit an anlände i början af April. Den 4 Augusti ymde han ånyo från Carlskrona och begaf sig till rakten af Mönsterås, för att höra efter arbete.l ör 5 år sedan dömdes och straffades han för natteri. l Färdig är till växten medelmåttig, har blek anli igtsfärg, blå ögon och brunt hår. Han visade uner ransakningen mycken ånger öfver sitt grofva rott. : ——!—622D0 — läEE MAMHTHdA 1