Aftonbladet – 9 mars 1846, sida 3

och kanonerna stiftat. I Frankrike och England eller nägot-annat civilseradt land kan; såsomswvi Jantydt, en dylik händelse icke inträffs; det är enI dest hös oss, i vårt glest befolkade land, der stä dernas invånare ej. utgöra en knäpp tiondedel af folkål mängden och der landsbygdens befolkning till fem -Isjettedekhar böstår af ältmoge, det är blott här: det rå kunnat ske. : Aftonbladet har, lyckligare än någon Iaf sina föregångare och, som vi hoppas, utan efterträdare, genom sitt innehålls mångfaldighet, geInom ttt slags aktgifvande på dagens meningar i stort och smått, genom sin dialektik samt, från börjen, genom sitt försvar för nationens rättigheYlter, för grundlagarnas helgd och friketens princiI per förmått framtränga till orter, som aldrig förr sett en tidning, och; med tila andras uteslutande, göra sig till den nästan ensamt lästa och kända publicitetsorgan i. landet, till ett kösbehof, ungefär lika oumbärfigt, som endrå dithörande artiklar. IDet vann denna ovanliga debit-till en del genom Isina verkliga förtjenster, till en del genom sjelfva ;Isina brister eller i trotsa den: Ect har bibehålJiit den genom vanans makt Sedan förf. Taft den godheten att gifva oss tj Genna (stora makt, milar han slutligen på tvänne Tlänga spalter -vådorna deraf, äfvensom de medel JAftonbladet begagnar för att underhålla densamma: att aldrig erkänna sig hafva orätt, att Jej våga säga sin herre, opinionen, ens-den obeI tydligaste sanning som kunde missbaga, attderemot smidkra dess passioner, att flytta freds;Ifältet (skall förmodligen vara stridsfältet) ifrån Isakens område in på persönlighetens, att riktå Topinionens.hat eller välvilja met tidningens personliga vänner eller fiender; hvarjemte . tillägges, att Aftonbladet lemnar nationens majoritet i okunnighet .om tvistefrågans rätta beskaffenhet, att det icke skyr, att-em sina motståndare proucera de uppenbaraste osanningar, de mest kränkande beskyllningar; att ej blott. ett falskt begrepp -bibringasom personer, utan landets dyrbaraste intressen åsidosättas eller äfventyras, såvidt sådant kan ske genom publieitetens åtgärd 0. s. v., hvarföre det. är af. så mycket större väsendtlighet att dennå framifart motarbetas, medan det ännu är tid). Vår hederlige författare: bar väl härvid ieke tillagt hvari botemedlet egentligen bör bestå, men si följd .af. den förut skedda jemförelsen med Greklands republiker kan mån nog se, att det icke skulle smaka illa om den der posträcismenn kunde anbringas på Aftonbladet;-på en 40 år eller så der bortåt, på det de uppträdande rivalerne under tiden kunde få tillfälle att ;minska dess inflytande,. Få se om icke vid nästa riksdag någon motion väckes om införande af ett lagförslag härom; det. vore åtminstone en reform, hvarom Dagen icke tvekat att på förband utsäga sin. tänka: Imedlertid har han alltid redan haft den vinsten att få säga Aftonbladet en hel -hop artigbetear — ; tänk om vi skulle yttrat blott tiondedelen så mycket om Dagen? Det är ändå bra obeskedligt att så der sonika förvisa Aftonbladet, dålf det dagligen skaffar Dagen nya prenumeranter, 1 enligt hvad den sjelf pås!år. Hvad det faktiska ! af anklagelsepunkterna beträffar, så. våga vi tills vidare hysa den enfaldiga tron, att Aftonbladet. bevarat sin kredit just genom. motsatsen af del ;genskaper, som Dagen tillägger detsamma. Sålg . ex:,, oaktadt Aftonbladet icke älskade högsalig!h Conungens politik; och fastän det ansåg honom k aga miste i mycket såsom regent, erkände detr Itid och framhöll ofta de: förtjenster, som ilY lere hänseenden prydde hans personlighet och jorde den intagande, och icke ens mot excelensen Brahe förekom i dettå hänseende någon-!r in något stötande, ehuru Aftonbladet alltid stod opposition -mot hans inflytelsepå systemel. Jemför deremot härmed hvad. som skrifvits)n im dessa personligheter af 7enbland redaktöerna i Dagen, samma tidning som nu klagar. fver personligheter. Om vi i ett eller annatlfr ul kommit att vidröra personer, så har detlyg rerändels endast skett i omedelbart sammanang med sakförbållanden. Likaså är det tydot, att om äfven en tidning afsätter: 6000 )ne cemplar, så betyder detta föga emot antalet et! hufvudstadens öfriga tidningar och landsorts-)X ressens. tillsammans. . Det är derföreorimligt; vivhade så när: sagt hirnlos; att påstå, det 1 tidningsredaktion, som icke har annan väg t verka på, än den som är hvar och en .anin öppen, nemligen öfvertygelsens; kan fortrande bibehålla ett sådant inflytahde, -söm de r ofvan beskrifna, om det skulle missbrukas, hadetär; vid sdetta förtållande; . döbbelt så! ift af den eller dem, , som. sjelfve antingen vergifvit sin fordna sfanaj de liberala -grundtsernas; eler åtminstone för ögonblicket sme-1 de motsatta, i den dåraktiga missräkningen ; derigenom skaffa sig n särskild publik, att a sitt elaka lynne utbrista i sådana arga beyllningar som Dagen sbär: låtit utgå mot Af nbladet, ; Kart (Insändt.) Från Sveriges södra orter, men ännu mer från smi nmsark, Tyskland, Frånkrike, England berättas trå