Aftonbladet – 9 mars 1846, sida 3

— Tidningen Dagen jemrade ped lördag mycket öfver någonting som det kallar ,de publicistiska enväldet; hvilket nemligen skål betyda: detsamma -som Aftonbladets envälde Denna elegi begynnher med en skildring af-de botemedel, som de gamla grekiska republikern: hade uppfunnit för att motverka den: vådlig: makt, som någon enskild medbörgare kund wutöfva på folket genom sin rikedom, sina vid sträckta slägtförbindelser, sina Persönliga egen skaper, eller genom allt detta -förenadt. Dett: botemedel bestod i den :s; k. ostracismen, elle. såsom Dagen kallar det ostractismen; shvarige nom en sådan, för det allmänna -friheten farlig person, dömdes till 40 års landsflykt, un der hvilken tid man förutsatte att frånvaron åldern och uppträdande rivaler kunde minsks bans inflytande. och göra honom oskadlig) Dagen finner häri ett hårdt men sinnrikt me del att vinna ändamålet, samhällets. betryg: gande emot den våda, som lagarnas jemna verk: samhet ej förmådde afböjan. Härefter skildras huru i stället för den personliga ivflytelser kommit ett annat slags inflytelse, tidningspres sens, och derpå öfvergår artikelförfattaren til en teckning af Aftonbladets förfärliga välde hvilken är så intressant, att vi här intaga et utdrag deraf: Det har nemligen lyckats en tidning, att gör: sig spridd och läst till en grad, som icke blott-ho: oss, utan öfverallt annorstädes saknar någon jemn förlighet. Att i Sverige med sina tre millione invånare och med ett språk, som de allena tala få afsättning på mer än: 6000 exemplar; är det samma, som att i England eller Frankrike afsätt: 80 ä 100,000. Jemnför man massan af stadsinvå nare och personer al. den bildade klassen, d. v. s den egentligen läsande allmänheten i vårt land oct de ofvannämnda, så skulle man kunna öka pro portionen till 5 å 400,000. Man föreställer sig blott ett ögonblick en Engelsk. eller: Fransysk tid.