Aftonbladet – 5 mars 1846, sida 3

och att vid-bedömandet af-nyttan eller: skadan af dessa artiklars införsel icke får lemnas ur sigte det förmånliga inflytandet af denna införsel på afsättningen af våra förnämsta exportartiklar, jern och trävaror. Deremot anser kollegium att om stadskassans brist skall betäckas genom afgift på handeln ingen vara vore lämpligare att bära en sådan afgift än bränvin, mot hvars konsumtion kollegium anför de allmänt kända skälen. :Kollegium erinrar väl att redan en brooch quaiafgilt af 24 sk. för ett fat, ochiproportion derefter för större eller mindre kärl, är lagd på bränvin, som införes till hufvudstaden, men kollegium finner deri intet hinder för denna varas beläggande med än högre afgifter, då Stockholms stad deraf är i behofv. Införseln af bränvin sjövägen till Stockholm hade utgjort, år 4843 omkring 2,500,000och år 1844 omkring 3,000,000 kannor och således i medeltal 2,750,000 kannor; en afgilt af 4 rst. på kanpan skulle således lemna en ökad årlig tillgång af öfver 49,000 rdr, och om afgiften ökades till 6 rst., hvilket koll. anser föga inverka på priset, 29 åa 30,000 rdr, hvilken afgift, om den fortfore 5 år, skulle betäcka den uppgifna bristen under den tid fängelsebyggnaden pågår. För att möta anmärkningen att brooch quaiafgiften redan är större än skeppsbrons och quaiens underhåll kräfva; kundep, säger koll, den nya afgiften på bränvin sammaänslås med den förra och erhålla benämning af hamn--och broafgift för bränvin. Konungens rätt att fastställa afgilter till städerna, ej allenast å varor: kommande från utrikes ort eller dit utgående, utan äfven å svenska varor, som afgå till eller. komma ilrån inhemsk.ort,. kan, säger kollegium, ej sättas i fråga; och anför koll. sisom exempel härpå, att dylika afgifter å både inoch utländska varor blifvit beviljade för Malmö, Cimbritshamn och Gefle. För den händelse åter;att betänklighet skulle uppstå mot afgifts läggande! på bränvir, föreslår koll. såsom den enda återstående artikel, på hvilken toölagen lämpligen kunde förhöjas, Kaffe, hvaraf åren 1849 —4844 blifvit till hufvudstaden införde per medium 53,000,000 , och som således skulle med en förhöjning i tolagen under 5 år af 6 rst. per B, lemna stadskassan en betydlig inkomst. Att kollegium och generaltullstyrelser, i utlåtandet öfver sednaste tulitåxan, funnit betänkligt att höja tullen å kaff, förklaras häfva härrört af fruktan för denna varas smugling i södra och vestra orterna. Mot inkastet att prisets höjande å till hufvudstaden infördt kaffe skulle skada stadens kaffehandel, franiställer kölleg. att ölikhet i tolag för olika städer redan: existerar, hvadan äfven kollegium -redan föreslagit tolagens a!skalfande mot ersättning till städerna af tullmedlen; kollegium fioner imedlertid -höruti anledning föreslå, att tolagen å kaffe icke målte höas med mer än 2 rst. per I, men i stället atgå så lång tid som erfordras att bereda stadskassan tillgång till ränta och amortering för ett lån, hvarmed den uppkomma bristen kunde beäckas. Skulle det anses mer lämpligt, att lägga en lel af afgiften på brännvin och en del på kaffe, iuner kollegium ej: någon betävklighet defemot ippstå. Kollegium hemställer blott, att i alla ändelser drätselkommissionen må åläggas att, 6 månader förr än tiden för den ökade afgilten öper till ända, till K. M. ingifva berättelseom tadskassans ställning, på det K. Mmåtte blifva i tillfälle besläta om afgiftens Wpphörande lier modifierande, och hvarvid äfven borde komma i betraktande, dels huruvidaicke stadscassan kunde befrias från utgifter, som ej tillsöra den:amma, dels huruvida besparing i stalens administrationskostnader kunde äga rum. Beträffande fyllande af den brist, som upptitt genom minskning i finska tolagsmedien, öreslår kollegium: att det på dessa medel aniste registratorsarfvodet 828 rdr måtte öfverlyttas på stadens stat; bristen för förlidet och nnevarande år ersältas af de besparade tillångarne, 23,521 rdr, samt drätselkommissios en inom slutet af året föreslå utvägar till betridande af utgifterna, 40,000 rdr, till serafinerlasarettet och 6,6600 rdr till polisverket. Slutligen--hemstöller kollegium i afseende på fverståthållareemibetets fromställning om beofvet af ersättning för de förluster inqvarteingskassan, allmänna barnhustonden, samt börs -, röoch hamnbyggnadsfonden lidit genom minsk. ing i finska tolagsmedien, att. pröfning af den-l a frarcställning ej må förekomma förr, än ut-! edning af bemälde fonders tillgångar, utgiftert ch ifrågavarande förluster skett, samt förslag lifvit uppgjordt till lämpligaste sättet att beicka den genom : minskning i tolagsmedlen ppkomna förlust.