Aftonbladet – 5 mars 1846, sida 2

att köpa fartyg från Sverge, som här aniseskassa— bla eiler äro kasserade, och derefter i flera år göra resor med dem, äro facta af den vigt, att de icke borde förbises med den likgiltighet, hvar-med man på våra börser omtalar dem det ena ögonbicket, för att glömma dem det påfö:jande.. Då det kan antagas såsom -ett-bevisadt och: derföre obestrid!igt factum, att ingen handtering återbringar till landet så stora förtjenster, som en väl skött skeppsrederinäring, så kunde: det åtminstone förtjena en närmare och en all-varlig undersökning, antingen orsaken kan liggauti någon verklig, d. v: s. materiel omöj:ighet att täfla med Norrmännen, e!ler endast be-står i bristande energi hos den svenske affärs-mannen. I förra hänseendet förekommer då först att betrakta sjelfva skeppsbyggeriet och sedermera vilkoren vid navigationen. Hvad beträffar skepps-byggeriet, så är det bekant, att både trä och. jern här kunnx erhållas till lika godt pris som i Norge; arbetslönerna äro vida billigare; hampa och tågverke bör icke heller kunna kosta mera än i Norge, om ens så mycket, då vi hafva närmare till Ryssland. I denna punkt måste således på dessa grunder kunna ta-gas för afgjordt, att fartyg borde kunna byggas billigare här, än på de flesta andra ställen, äfven i Norge. Om derföre, sådant oaktadt, det skulle vara sannt, hvad vi hört uppgifvas, att fartyg, byggda i Lybeck och Hamburg, stundom stå billigare än de svenska, så kan sådant icke tillskrifvas annat, än antingen en förfelad: hushållning hos våra varfsegare, eller också, att dessa hafva så full sysselsättning med inhemska beställningar, och att kapitalisternas uppmärksamhet så litet blifvit rigtad åt detta håll, att varfsegarne kunna föreskrifva sina priser. Om det tilläts oss att i detta hänseende uttrycka ett omdöme, så vore det, att de flesta varfven måhända drifvas i för liten skala, så att årsaflöningar och faux frais belasta hvarje fartygs byggnad mer än de borde, möjligen ock, att icke tillräcklig omsorg eger rum i afseende på sättet för materiaiernas anskaffande. Om t. ex. ett varf kostar i hyra, ränta på materialier samt lön till byggmästare, räkenskapsföring, m. m. 4 å 35000 rdr banko, så måste det verka mycket olika på fartygens pris, om denna kostnad skall fördelas på ,2 eller på 20 fartyg årligen. Redan denna omständighet ensam kan tilläfventyrs decidera om möjligheten att drifva skeppsbyggeri -till försäljning, och det vore derföre i första rummet önskligt, alt näringen kunde bedrifvas med tillräcklig kapitalstyrka genom association af förmögne affärsmän, då Sverge borde kunna bygga skepp för många andra nationer. Hvilken arbetsförtjenst skulle ej häraf uppkomma och hvilket olika pris skulle ej erhållas för alla till skeppsbyggeri tjenliga skogsprodukter? Hvad sedermera angår möjligheten att kon-kurrera i frakter med sandra nationer, så hafve vi. hört berättas. att: förnämsta anledningen ,hvarföre Norrmännen i detta hänseende kunna bjuda under oss, icke är skilnaden i hyrorna: till besättningen, emedan dessa kanske äro lägre på svenska, än på nästan alla andra nationers fartyg, utan fastmera den omständigheten, alt norske redare uppgöra kontrakterna med sina kaptener och besättningar för hvarje hel resa, utan afseende på tiden, hvarigerom det blir de sednares eget intresse, att göra så snabba resor som möjligt; hvaremot de kaptener och matroser, som endast äro förbyrda på månad, naturligen skola finna godt att hvila sig något längre i hamnarna. Om nu så förhåller sig, månne det är omöjligt att äfven för svenskafartyg införa den norska. plägseden, då den kunde blifva af eit så väsendtligt inflytande? Saken kunde åtmin— stone tåla vid att försöka. Det är ganska troligt, att dessa omständigheter äro långt ifrån de enda, som förtjena komma i betraktande. Vi hafve icke nog saik-kunskap, för att inlåta oss djupare i ämnet; men hela saken synes vara nog vigtig för alt kunna blifva föremål för bebjertande inom den klass, som kan hafva största fördelen af en utvidgad skeppsfart. Man är hos oss van att genast ropa på att Regeringen skall söka afbjelpa alla brister. I-frågavarande ämne är dock af. den natur, att det vore ganska lätt för ett antal köpmän att öfverenskomma och sins emellan nedsätta en kommille, för att verkställa nödiga undersökninvar Ach dervid höra alla sådaäne personer.