Aftonbladet – 21 februari 1846, sida 1

N (Insändt.) OM NÅTIONALMUSEUM OCH : NÅGOT OM BYGGNADSKONSTEN I SVERIGE (Slut från gårdagsbl.) Hvad slutligen sjelfva byggnadsgrunrden fö. ett museum på Helgeandsholmen beträffar, så är för den minst af allt att frukta. Det ä nemligen solklart, att en holme, belägen mid i strömmen, hvilken här den mesta tiden af åre är utomordentligt stark, icke kan bestå af dy och synnerligast icke på den sidan, der vatt net ständigt forsar emot den. En annan sak är, att de öfversta lagerne af holmen kunn: på sina ställen vara lösa, då de bestå af ut fyllningar, och att man derföre måste gräfv: sig ned, några fot under vattenytan. Dett: anse de kommitterade liktydigt med behof at påla; och, derföre att de icke känna någon an nan bjelp, gripa de, i sin värdighet af archi tekter, efter pålar, såsom andra drunknande et. ter halrastrån. Saken är annars rätt simpel, och består deri att man utanför allt arbetet anlägger en spånt damm, och derinom sedermera gräfver och mu. rar efter största beqvämlighet, såsom på torr: landet. För utförande af den id, som ins. redan an: tydt, att inrätta bader i den upphöjning Hel geandsholmens fält måste ega, vester om Norr. bro, blifver det ock nödvändigt att musei grunc kommer under vattenytan, för behofvet att leds strömmande vatten genom dessa bader. Dett förhållande gör således att grunden för museibyggnaden här skulle blifva, äfven utom sitt egeniliga ändamål, begagnelig. De kommitterade, när de tänkte sig en kaj omkring vestra delen af Helgeandsholmen, och räknade att derpå använda hea 230,000 rdr, ville blott en död stenmassa, som, kal och hög, skulle göra bolmen ytterst stel och skarp för ögat, samt i allo förblifva ofruktbar. Det är icke ins:s mening att man borde så gå till väga. Han har föreställt sig, att denna kaj skulle, med kolonner eller arkader, bilda en portik, som ginge rundt om holmen, på detta håll, och beredde ingångar till badrummen, samt hade sin botten i lika höjd öfver vattenytan som Strömparterren, hvarifrån man skulle komma in i portiken, genom de hvalf som redan finnas under Norrbro, på båda sidor åt strömmen. Stora hvalfvet under samma bro, der kafferörelsen nu är, skulle ock vara öppet, för att den vägen komma upp till museigården. Portiker, så använde, äro ock visserligen icke ett nytt påfund. De gamle älskade dem högt vid vattengången ?), för att der hemta svalka under sommardagen. Men man fruktar kanske att en sådan tillställning skulle blifva ofantligt dyr. Åh nå! i arcbitekturen är det så, att ett väl skapadt foster kostar ofta mindre, men återgifver alltid tioaldt mer, än krymplingen. 3) ?) Vilruvius, Lib. V. Cap. XII anbefaller sådane omkring hamnarne, för att njuta af vattnets friskbet. Så var det ock i Cesarea:se Josepos. Lib. XV. Cap, XHIL ) Det får till förmån för Helgeandsholmen icke lemnas oanmärkt, att den, redan nu afskiljd från Norrbro genom mur, och i öfrigt stängd genom strömmen, lemnar tillfälle att utföra alla byggnaderne derstädes med arbets-kompanier, då blott ex enda post behöfdes för bevakningen: nemligeh vid bron åt Mynttorget, om den nu varande passagen åt Norrbro stängdes. Fast kassern för bevakning nattetiden kunde Jätt beredas flygeln af det nu varande stallet, hvilken ligger utom den blifvande byggnadslinien, och säledes kunde stå qvar under hela arbetstiden. Insändaren antager för säkert, a!t på detta sätt s af hela byggnadskostnaden, för murnings-, stenhuggningsoch många andra arbeten, kunde besparas, och det verkställda så blifva fullkomligen godt, i motsats af hvad som nu sker med andra arbetare. Ingen annan lokal kan bjuda denna verkligt kolossala fördel i ekonomiskt hänseende. — Vr — see EEE RR