Aftonbladet – 20 februari 1846, sida 2

STOCKHOLM De på f. m. ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 9, från London af d. 10, samt från Hamburg af d. 44 dennes. FRANKRIKE. Deputeradekammaren antog adressförslaget d. 5 dennes med 2532 röster mot 141; således med en ministeriel majoritet af 94 röster. Hr de Lamartine återtog sitt förslag till amendement angående Maroniternas räddning, sedan Guizot förklarat, att denna sak, äfvensom ordningens och fredens återställande samt en kristen höfdings af familjen Schahab återinsättande öfver dem, just vore föremål för regeringens bemödanden vid underhandlingarne i Constantinopel. Sista dagen skyndade kammaren så med öfverläggningen, att man icke en gång kom till någon debatt om Marockanska och Algierska angelägenheterna. Man anmärker, att det väl knappast kan finnas någon starkare kritik på Bugeauds sista fälttåg, än Guizots depeche till franska generalkonsuln i Tanger, i hvilken han yttrar: Marskalken af Isly afreser nu, försedd med alla behöfliga medel; och han skall icke inskränka sig till att drifva ut Abd-el-Kader ur vårt område; han har befallning att förfölja honom äfven på Marockanska området och att strängt tukta de stammar, som lemna honom bistånd. Man jemföre härmed Abd-el-Kaders nuvarande ställning i sjelfva provinsen Algier. Den 7 dennes på eftermiddagen emottog Konungen deputeradekammarens adress, som öfver lemnades på vanligt sätt af en stor deputation. Konungen yttrade sin belåtenhet med det bistånd kamrarne gifva åt bans regering och deras medverkan för grundvalarna och garantierna af landets friheter. Allmänna opinionen, sade han, erkänner allt mer, att det är genom alla Frankrikes statsmakters öfverensstämmelse, som vi uppnått den grad af välstånd, hvaröfver vi alla glädja oss. Jag känner mig lycklig att kunna uttala mitt förtroende till landets framtid. Detta förtroende befästes genom de känslor j uttrycken för mig, åc. Konung Ludvig Filip skall mycket bemöda sig att förmå pifliga regeringen till att icke senom blodsdom hämnas på den ifrån Toscana autlemnade flyktingen Renzi. De italienska flyktingarna firade i Paris årslagen af medlersta I1taliens. uppresning i Februari 1831. Efter det att adressen med så stor pluralitet blifvit antagen, betviflar man nu icke längre vit ju dotationslagen blifver föreslagen. Ifrån Algier hade man haft tillfredsställande underrättelser, och i trots af den svåra vinern samt truppernas utmattade tillstånd, hade ranska hären lyckats att intaga så stark ställing: Bugeauds egen kolonn vid Ain Tekeria; Marcys, vid Boghar; Bedeaus, från Medea för tt skydda Tell: så att man trodde alla arabtammar ifrån öfre Mina och Teniet el Had, erigenom hållas i tygeln. Äfven Flissahs hade nderkastat sig; och en ifrån Algier d. 30 Jan. fgången kurir hade medfört förteckning öfverl e under general Levasseurs befäl förfrusne och: irkomne! soldater, hvaraf visat sig, att förlusten! EM error —