Aftonbladet – 12 februari 1846, sida 3

rike, i stället att begagna sina kapitaler fö I deras afhemtande direkte från Sverige öch Nor rige. Enahanda är förhållandet med grekisk: alster; heldre än att skicka sin vara till utlan I det, säljer producenten densamma på stället Ttill 50 procent lägre pris åt uppköpare, son Ilemnar honom förskott. De handlande i Grekland använda sina ring: I kapitaltillgångar till uppköp af jordens alste loch desammas försäljning i hamnarne: eller ut skeppning för europeiska -handlandesräkning ) hvilka sistnämnde förskjuta nödiga kapitaler I hvarmedelst de förre blifva i tillfälle att me I förskott understödja åkerbrukaren och på för I hand tillbandla-sig dess produkter. Denna praxis är orsaken, hvarföre den sven I ska och nörska handeln är utesluten från de direkta utbyte, som äger rum emellan Grek J land och andra länder; den kan icke eller del taga deruti annorlunda än i tredje handen, s vida icke våra handlande företaga sig att di rekte drifva densamma. Grekland exporterar endast naturalster, hvilk: skulle till qvantiteten ökas och till beskaffen heten förbättras, så vida jordägarne i. det inr af landet kunde med fördel odla sin egendom men denna odling: försvåras genom bristen P stora. landsvägar öch nödvändigheten att fort skaffa varörna på mulåsnor. Sålunda t. ex säljes den i Angolis producerade bomull i Nau plia för 4 74 drachma per oka), då deremo dylik vara i Livadien på produktionsorten ko star. allenast en. half drachma per. oka. Lika dant är. förhållandet med -krapp, tobak och olja öckså inskränka sig jordägarne i de-irredelarm af landet till -odlirg af den spanmål, hvära de sjelfva äro i behof, ehuruväl jorden i de inre af landet är vida fruktbarare än vid hafs stranden och skulle, med samma kostnad, kurn: frambriega dyrbara alster. Å en annan sida saknas ännu i Greklanc manufakturinrättningar; som kunde-uppmuntrs till odling: af-landets rika produkter; bered: dem afsättning .ech sålunda qvarhålla i lande! de --perningar, som derifrån utgå. Den årliga utförseln af klingande mynt måste under dylika omständigheter oundvikligen snart medtaga Greklands tillgångar, i synnerbet som till ränta och kapitalafbetalning -å dess lån årligen utgå fyrs millioner: denna fruktan har äfven i sjelfva verket visat sig grundad, och sedan två år tillbaka har. silfvermyntet nästan helt och hållet saknats; i dess ställe begagnas kopparmynt, tillverkadt af gamla fästningskanoner. Imedlertid .har. Grekland numera genomgått! den kris, som derstädes var att vänta; man börjar redan warseblifva, att införseln åf lyxartiklar småningom minskas, under det att exporten 4tilltager; och anledning är således att hoppas, det omförmälde ofördelaktiga förbållande skall småningom försvinna. Handelsflottans tillvext och den penningevinst, landet deraf hemtar; bidraga betydligt att afhjelpa det onda och återföra en del af det grekiska mynt, som importen afhänder landet. Vid sådant förhållande torde äfven snart: vara att emotse-en förmånligare afsältning af sådana produkter från aflägsna länder, hvaraf Grekland-är i behof. Nationalrepresentationen i Grekland har vnder sin sednastesession vinnlagt sig om förbättrande af landets ställning uti financielt och indurtrielt. bänseende, och. ministrarne sysselsätta sig allvarligen! med lagförslag, som afse att gifva lyftning åt .den inhemska näringsfliten och isynnerhet att minska den höga penningeräntan: let största bindret för åkerbrukets och -hanlelns tförkofran. Hr Green, bavkier och engelsk konsul i Athen, mar. derstädes bildat en diskonteringsbank på ktier, hvilken lemnat aktieägarne en vinstutdelning af 47 procent. Nästan alla? husegare i Athen hafva på sina yggnader fått vidkännas förluster. Husen, i örjan intecknade för smärre summor, motsvaande fjerdedelen af deras värde åren 1838 och .339, hafva genom hopade räntor slutligen blifit låntagarnes rof. Men äfven desse sistnämnde, vilka inse, att egendomarne till slut måste förora sitt: värde, sedan. icke vidare penningar finas i omlopp för inköp deraf, önska numera jelfve en förändring i sakernas närvarande ställing. För ett hus, som år 4840 kostat 400,000 rächmer, kunde år 41843 icke erhållas ett lån. f 10,000 drachmer, och för närvarande icke : tt dylikt å 5,000 drachmer; likväl uthyres! etsamma fortfarande efter -42--proc. af dess rsprungliga värde. De smärre jordegarne, som odla för eget beof; hafva sedan år 4837 nödgats emottaga förag för att kunna verkställa jordens odling; essa förlag, lemnade af fremmande uppköpare, En. oka — unkef. 3 TE.