Aftonbladet – 12 februari 1846, sida 3

: ken j jag nu går att framställa, kan tjena: an ledning för bedömande af de ytterligare framI steg, som i detta hänseende äro alt i framtiI den förvänta. Då i Grekland en noggrann folkräkning icke läger rum och statistiska uppgifter i öfrigt saknas, kan jag visserligen icke gå i borgen för den fullkomliga riktigheten af de underrättelIser jag sökt att samla; säkert är imedlertid, latt dei det: närmaste öfverensstämma med verkliga. förhållandet. Antalet af Greklands invånare utgör för närvarande 4,200,000, fördelade i 32 städer och 135000-byar. Under de sistförflutne åtta åren I måste otvilfvelaktigt byggnaders uppförande medtagit ofantliga summor; desså kostnader hafva likväl betäckts af de tillgångar, som hemtats af åkerbruket, handeln och boskapsskötseln; ty, efter hvad bekant är, har det upptagna linet af 60 millioner blifvit användt till helt andrå föremål. Städernas och byarnas tillvaro samt åkerbrukets förundransvärda utveckI ling vittna om folkets bemödanden; dessa bemödanden hafva visserligen för en tid medtagit landets tillgångar, men sedan dylika nödvändiga utgifter en gång äro förbi, skall folkets välmåga öka dess medel till odling. Den odlade jorden tillväxer med hvarje dag; förlidet år utgjorde den 400,000 stremer) mera än år 2844. Olyckligtvis har spanmålsskörden sistlidet år slagit felt, till den grad: att,. uti vissa provinser, afkåstningen icke motsvarat utsädet; men för innevarande år visa sig mera gynnande mutsigter. -Boskapsskötseln har vunrnit en så utomordentlig förkoran, att, i händelse framskridandet -fortfar i samma proportion, Grekland kommer att år 1850 äga 59 millioner. får och. fem: millioner oxar. och ker. Korintplanteringarne hafva ökats med två tredjedelar; vinodlingen är kommen till den punkt, att; på några orter, vinet icke kostar mera än en lepta buteljen. Lika fördelaktiga resultater förete sig i afseende på odlingen af oliver, silke, bomull och krapp: Sjöfarten har ökats i samma förhållande: den grekiska handelsflottan, -som år 18537 utgjordes af blott Z80 fartyg, äger nu 4200 dylika, oberäknadt. de båtar, som användas till kustfart och hvilkas antal tillväxt i enahanda proportion. Imedlertid är atbetslönen fortfårande gamska hög och lifsmedlen: särdeles dyra i de större städerna. Statsinkomsterne, som år 418537 utgjorde 8 millioner, hafva; i ständigt. stigarde intill år 1848, uppnått ett belopp af 43 mil lioner drachmer, hvarvid de sedermera förblifvit. Penningeräntan stiger dagligen på ett förvånande sätt: den utgör för närvarande 44 cent ech höjer sig stundom ända till. 20: procent. För att förklara denna omständighet, måste man besinna, att, under de förflutne åren, behofvet af utländska varuartiklar föranledt en exporten öfverskjutande import, hvilket betydliga deficit, jemte kostnaderna för jordens uppodlande och husbyggnader, medtagit ländets hela penningestock, så att deraf icke iterstår tillräckligt för betäckande af de dagliga behofven. Greklands årliga import uppgår till ett värde a 20 millioner drachmer, hveremot exporten icke bestiger sig tllmera än 10 millioner drachmer. Af nämnde importvärde belöpa sig 4, 300, 000 Irachmer på kolonialvaror, siden-, ylleöch omullsväfnader, manufakturvaror: af jern och ndra metaller, glas och papper; 2,000;000 Ilracbmer på byggnadsvirke; 53,500,000 drachner på stångoch annat jern samt 1,500,000 Iracehmer på saltvaror; öfriga införselsartiklar )estå af talg, stenkol, snus, rökelser, m. m. Nästan alla de manufakturvaror, som utgöra öremål för importen, äro tillverkade af grekika råämnen; denna utförsel af rudimaterien ch införseln af förädlade varor tillskyndar Grekands handel en årlig undervigt af 10 millioner ch medtager största delen af landets klingande nynt. Oberäknadt detta belopp utgår årligen, ill ränteliqvidoch amortering af det utländska inet, en summa af 4 millioner drachmer. Dessa förhållanden äro af stor vigt för baneln, särdeles för den med aflägsna länder, enär emligen de greker; som vilja drifva-sådan hanel, måste; dervid använda: sina kapitaler på ingre tid. Sålunda visar sig af vicekonsulernes i Påtras!e ch å Syra rapporter, att, fastän åtgången aflq venskt jern och norska fiskvaror under förlidet r varit temligen betydlig; konsumenterne Jikäl föredragit att köpa desse varor utur andra ler tredje handen, från England eller FrankEn stremo — 41235 qvadratfot: å En lepta — !7,o0 drachma; 4 drachma — 20