Aftonbladet – 11 februari 1846, sida 2

Hvad åsigt, som till slut ock må göra sig gällande, rörande de förslag, jag nu går att för Huset framställa å Hennes Maj:ts regerings vägnar, är jag öfvertygad att den stora svårigheten af det uppdrag, som fallit på min lott, och störBeten och vidden af de interessen; som ingå i de frågor, jag nu kommer. att behandla, skola förmå Huset att med tålamod ochuppmärksamhet lyssna till hvad jag bar att säga, hvarförutan det alldeles icke skulle stå i min makt att-uppfylla min pligt, hvarken med tillfredsställelse för mig sjelf eller med nytta för det allmänna: Jag går nu att, i följd af den uppmaning, Hennes Maj:t gjort i sitt throntal, och som tillstyrktes af hennes ansvarige rådgifvare, företaga en granskning af tullafgifterna på många artiklar, som utgöra främmande länders naturalster eller fabrikater.. Jag ämnar dervid lägga till grund den sats, som antages i throntalet, att upphäfvandet af tullförbud och minskning af skyddstullafgifter i sig sjelf är en vis politik (höga rop af hör, hör från oppositionsbänkarne); att skyddstullar abstrakt och till principen kunna mötas med inkast (hör, hör); att deras bibehållande väl kan försvaras, men att man då måste visa speciella skäl till deras fortfarande, grundade: ettdera i politik eller rättvisa. Jag stödjer mig vidare derpå, att under de 3 sednaste åren hafva statsinkomsterne här i landet varit i fortfarande stigande, oaktadt högst betydliga beskattningstitlar blifvit afskaffade (bifallsrop); att efterfrågan efter arbetskraft ökats; att verksamheten inom hbandelsverlden tilltagit; att välståndet, lyckan och belåtenheten inom landet varit i stigande. Jag påstår icke, att dessa stora fördelar äro en nödvändig följd af någon viss politik, som J antagit; men jag säger att dessa ovärderliga fördelar hafva varit samtidiga med den lagstiftning, genom hvilken: J. afskaffat införselförbud och minskat skyddsstullar. Det kan ieke vara min afsigt, då jag nu prisar denna politik, att uppmana Huset att i någon mån frånträda den väg, på hvilken Huset hittills framgått. Det är för Huset att öfverväga, huruvida denna politik varit nyttig: för det allmänna bästa; och om detta är förhållandet, så är det blott konseqvent att förtsätta denna politik. Men då jag ullstyrker, att fortfara med användandet af dessa grundsatser, ämnar jag ingalunda lerna ur sigte hvad H. Maj:t äfven rekommenderat i sitt throntal, nemligen att, då vi antaga nya grundsatser, vi på samma gång böra vara angelägna om allmänna kreditens upprätthållande, att den icke måtte lida någon anstöt, eller någon fortfarande minskning åstedkommas i statsintraderna. Icke beller ämnar jag glömma en annan uppmaning i throntalet, att vi, vid användandet af sunda grundsatser, måtte gå tillväga med den försigtighet och omtanka, att icke någon af landets stora interessen derigenom måtte blifva lidande. Detta skall dock knappt behöfvas; ty de stora interessena skola icke lida genom de förslag, jag går att framställa. Framför allt hoppas jag, att Hennes Maj:ts uppmaning, att med lugn och utan passion taga detta ämne i öfvervägande, af Huset skall efterkommas. Jag har redan nämnt, i anledning af en aktad ledamots fråga, att det icke är min afsigt, att i afton begära något Husets yttrande, vare sig öfver det hela eller någon del af de förslag, jag går att underkasta Husets pröfning. Det är tvertom regeringens önskan, att alla förslagen måtte oväldigt och tillräckligen öfvervägas och granskas. Jag kommer att röra vid så många interessen i dessa förslag, att flere af herrarne ltorde deri blifva af olika tanka med mig, och anse mig handla djerft och oförsigtigt. Om detta skulle vara den öfvervägande åsigten ho: dem, som ej gerna gå ifrån principen af skydds tullar, så är ingenting lättare för dem än att då jag kommer att begära Husets yttrande ölver frågan, inlägga sin protest emot mitt förfa; Irande. Vid det lossande på prohibitifsystemet som jag har i sigte, ämnar jag icke välja til föremål något speciellt interesse. Jag skall icIke välja det stora interesse, som står i sam. band. med landets åkerbruk, och uppmana landt: männen att lemna det skydd de nu åtnjuta Jonder det jag lemnar andra interessen ostörd: i åtnjutandet af deras. (Höga bifallsrop.) Mit förslag är icke något enstaka, isoleradt. Ofver