Aftonbladet – 4 februari 1846, sida 2

Ett godt förstånd emellan intelligenta nationer stör man ej så lätt, när det beror på ömsesidiga intressen; den jemförelsevis obetydliga frågan om Texas skulle icke på minsta vis medföra de olyckliga följder man förespeglar. Men det gilves ett annat ett maktpåliggande intresse, hvarpå jag önskade fästa kammarens uppmärksamhet. Förenta Staterna äro ej ensamme i Amerika; de hafva grannar, och förhållanden till dessa grannar, Engelsmännen... Hvilket förfarande tillkommer oss under tvistigheterna mellan Storbritannien och, Förenta Staterna? Oss tillhör att uppbjuda allt till förebyggande af en brytning; men skulle det i trots af alla bemödanden komma till krig, då kan för oss ej finnas mer än en ställning — den absoluta neutralitetens. Så, som vi handlat i afseende på Förenta Staterna, så skulle viäfven handla i afseende på England, om det ville sätta sig ibesittning af Texas. Vi ha önskat antyda Frankrikes framtida verldspolitik, och vi ha förfarit noggrannt så, som Washington beslöt 4794. Denne: store man grundlade Förenta Staternas neutralitetspolitik på en tid, då Frankrike, hos hvilket Nordamerikanska statsförbundet står i så stora förbindelser, befann sig i den mest öfverhängande fara. Washington handlade med vishet då, ochhar gifvit oss ett beundransvärdt efterdöme. Han: nödgades dervid bjuda spetsen åt en häftig fulkopinion, som fordrade Nordamerikanernas deltagande i våra strider. En motsvarande rörelse i Frankrike har jag förutsett och förutser; och det har synts mig både klokt och öppet handladt, att så skyndsamt som möjligt antyda vår politiks kosa. Sådan var meningen med vår demonstration i den lilla texanska frågan. Vi ville icke ådagalägga någon fiendtlighet emot Förenta Staterna; vi ville blott låta förstå, att Frankrikes politik är denstränga neutralitetens. Genom frihet i sina rörelser skall Frankrike lägga den största vigten i vågskälen och tvinga makterna att fästa så mycket mer afseende på oss. På den bana, som vi följt med hänseende till Texas, ärna vi ihärdigt fortgå.Kammarens majoritet belönade Guizots svar med långvariga bifallsbetygelser, medan oppositionen iakttog djup tystnad. — Härmed var principstriden slut, och man började nu debatterna öfver adressens särskilda punkter. Den så länge betviflade expeditioner till Madagaskar kommer verkligen att ega rum; d. 21 utfärdade marinministern befallning att hålla den härtill bestämda flottan färdig till utlöpande: i medio af Februari. ITALIEN. Drottningen af Neapel nedkom den 12 Jan., Konungens födelsedag, med en son. TYSKLAND. Enligt en i Triests Lloyd nyligen införd uppsats, skall det förut omtalade storartade förslaget att tillskapa ett sund emellan Medelhafvet och Röda hafvet, medelst förening och fördjupning af de mellan dessa haf på Sueznäset belägna sjöar, dalsträckningar och forntida kanaler, verkligen vara i fråga att utföras, enligt öfverenskommelser emellan flera bland de stora makterna. Österrike har åtagit sig sakens bemedling i Orienten; hvarvid man imedlertid är redan på förband viss om Mehemed Alis samtycke. Planerna för utförandet komma att diskuteras på en särskild kongress af franska, engelska och tyska ingeniörer i Paris. I Berlin hade man den 20 Jan. fått märkvärdiga underrättelser om de preussiske Polackarnes företag i Westpreussen. Större delen af de för den upptäckta sammansvärjningen häktade hade blifvit förda till fästningsstaden Graudenz och sålunda afligsnade från de första upprorstecknens skådeplats; nu förspörjes ons ett försök att öfverrumpla Graudenz, natten emellan den 48 och 49, i ändamål att befria fångarne. Anfallet skedde mot den så kallade Vattenporten, men misslyckades; och alltsedan hafva kavalleripatruller genomströfvat nejden, samt infört en mängd nya fångar. — Dagen efter dessa underrättelsers ankomst till Berlin reste inrikesministern baron Bodelschwing med kurirhästar derifrån, till upprorstrakten. NEDERLÄNDERNA. Tulltvisten emellan Belgien och Holland har så stört omsättningen, att ångfartygsbolagen nödgats tills vidare inställa resorna mellan Rotterdam och Antwerpen. Konungens broder, prins Fredrik, förlorade den 22 Januari genom döden sin ende son, prins Wilhelm Fredrik, född 18536. RYSSLAND. Medan man omedelbart från Petersburg hör förkunnas att Tschetschenserna gjort tre för