Aftonbladet – 28 januari 1846, sida 3

talar tillräckligt för, att Rom är och förblifver S:t Petri älskliog. I denna egenskap är den eviga Istaden naturligtvis utstyrd med helgedomar. Att I betrakta dessa något närmare, är ändamålet med det följande; vi ärna inbjuda läsaren att i tankan förflytta sig till Roms gator och benäget med författaren träda in i några bland de romerska kyrkorna och klostren. Apostlarne Petri och Pauli grafvar, som dagligen utgöra vandringsmålet för en skara pilgrimer Toch tillika det ställe, hvarest romarne sjelfve helst förrätta sin andakt, besökas vanligen först ibland Tala af främlingar; helst som Peterskyrkan, under I hvars ofantliga kupol de heliga liken hvila, är Roms vidlyftigaste arkitektoniska konststycke. Begge grafvarne äro belägna under kyrkans högaltare, vid hvilket ingen andlig. man får, utan påfvens särskilda tillåtelse, läsa messan. En praktfull med flera hundra lampor alltid upplyst nedgång leder till denna helgedom, dit likväl ingen inlåtes utan högre tillstånd. Rundtomkring altaret ser man beständigt en mängd andäktige, fastän en nyligen gjord upptäckt skulle kunnat försvaga romarnpes vördnad för stället. Man har nämligen träffat på två med påfligt insegel försedda lik, hvilka begge buro samma inskrift: vcorpus sancti Petris. Frågas nu: Månne begge liken äro apostelns? Eller blott det ena i! kanhända? Eller intetdera? Då något offentligt svar härpå icke försports, så är jag för min del helst böjd för den sist anförda meningen. Ryktet förmäler, att man med de två likalydande mumierna ville framkalla något järtecken för enderas äkthet; likasom når kejsarinnan Helena, enligt leigenden, utrönte äktheten af det sannan korset; men sedan detta prof, hvilket, i fall det ägt rum, endast blifvit anstäldt i Hans Helighets och några bland de förnämsta prelaternas närvaro, icke har ledt till annat resultat, än att något järtecken icke I velat visa sig, så ansåg man väl rigtigast och mest öfverensstämmande med grannl!agenheten, att icke kränka de framlidna påfvarnes ofelbarhet, och så:ledes låta det först funna liket spela det gamlas roll; Det hvilar derföre bredvid S:t Pauli, om hvilkets äkthet ingen i Rom hyst något tvifvel; :.mängden af mirakler, som ske på detta ställe, tala bestämdt för äktheten, säger romaren. Se här t; ex. ett: Nyligen kom en schweitzisk flicka vid namn Paulina till Rom, och förälskade sig i en män vid schweitzergardet; men sorm hon beklagligen var af protestantiskt-reformerta trosbekännelsen, så kunde hon i Rom icke finna någon prest, som ville viga henhe; : och att bli katolik sjelf; .dertill ville hon icke beqväma sig. Hvad var: nu att göra? Hon älskade sin gardist med värma: huru skulle hon få honom?...En katolsk: prest röres af den arma jungfruns förtviflan öfver sitt tunga celibat; han lofvar den vackra Paulina Ilättnad i sin vedermöda, om hon sent en afton begilver sig till sitt namnhelgons S:t Pauli graf och der förrättar sin andakt. Som sagdt, så gjordt: Paulina går till grafven och faller på knä; med heta tårar och djupa suckar anropar hon himlen och S:t Paul om nåd, — och se: då uppstigår oförmodadt en blå flamma ur grafven. Paulina svimmade, men väcktes genom den barmhertige prestens biträde, för att såsom kato!ik lemna S:t Peterskyrkan, Följande dagen stod hon brud. På minnen af dylika mirakler är denna graf utomordentlikt rik. v Midt på torget, eller. den öppna platsen utanför Peterskyrkan, står en hög obelisk, prydd med ett kors, hvari en sticka af det sanna: korset är inlagd. Knäböjer vandraren andäktigt vid detta faraoniska fornminnes fot och läser ett Pater noster, tre ave Maria och likaså många gloria Patri, så får han många års syndaförlåtelse. Då vatikanens fönster vetta åt denna plats, ser man alitid en mängd andans män i bön rundtomkring obelisken. Den bekante bronsengeln, som har skaffat kejsar Hadrians till en fästning omskapade grift namn af englaborgen (castello di santangelo), besitter samma syndaförlåtande kraft, som korset på obelisken; engeln har stundom verkat mer än fästningens kanoner; Tält intill den vördnadsväckande och så skönt belägna Lateranska kyrkan — det förnämsta bland alla katolska tempel, emedan påfven är sjelf dess kyrkoherde — ligger en enkel men vacker byggnad, och inom den förvaras den i legenderna omtalade trappan (lå scala santa), hvarpå Frelsaren steg in i Pilati hus, Den är af hvit marmor, har 28 steg och får blott passeras på knä. Vid dess ändagfinnes ett litet kapell, hvilket skall vara det rum, hvari Pilatus uttalade dödsdomen; dit får ingen, utom den vakthafvande andlige, inträda. Ett på väggen anbragt gallerfönster tillåter likväl de besökande att titta in i helgedomen, hvilken, likasom alla dylika i Rom, upplyses af en mängd lampor. Huru detta rum har kunnat färdas från Jerusa!em till Rom, är en fråga, som retar mångens nyfikenhet. Väl förmäler Breviarium romanump) huruledes den heliga familjens hus reste från Bethlehem till Loretto, nemligen genom luften, med englarres understöd; men om sättet för Pilati domsals resa har ingen, så vidt jag försport, sig någonting bekant; man antager dock, gissningsvis, att dervid tillgått på samma vis som när la santa case flög till: Loretto. Sjelfva trappan berättas vara hitförd under korstågen. En svärm andäktiga strömmar dagligen till detta ställe, för att på bara knän klifva upp till Pilati port och utanför densamma företaga allahanda katolska botöfningar, såsom böner, sjelfgisslingar, 0. 8. V. I Laterankyrkan finnes, under det påfliga altaret, ett litet kapell, hvarest man förvarar ett stort stycke af det bord, vid hvilket Jesus och hans apostlar höllo nattvarden; också tilldraga sig här utomordentliga underverk. Småstycken af bordet utdelas stundom till vissa domkyrkor: och missioner, såsom en utmärkt ynnest; naturligtvis: betalas sådana gålfvor ej mindre utomordentligt. Icke långt ifrån Laterankyrkan ligger en annan, som fått namn af det heliga korsets-kyrka (la chiesa della santa croce), .derföre att. den innesluer :emningarne af det kors, hvilket af kejsarinnan Helena ådagalades vara det sanna. Benna kyrka fick många försköningar under Benedikt XIV:s pontifikat och är en ibland de rikaste i Rom, till följd af de många gåfvor, som fromheten nedlågger ÅA li aveat Nl mo 2 LS 20 ER Frk 2: sh 0 -— m MM Ac er å mMmM