Aftonbladet – 28 januari 1846, sida 3

Article Image
sätta öfver Frelsarens:hufvud. Äpgtheten äf de sist nämnda qvarlefvorna räknas dock icke bland de katolska trosartiklarne; men romarne göra klokast i att tillbedja dem; litet förställning fordras stundom, för att gå fri från inqvisitionen, hvilken ännu är vid lif i Rom. En egen dag är bestämd ti! de här förvarade relikernas dyrkan. En prest stiger då under messan på predikstolen och förevisar helgedomarne för den knäböjande hopen. De närvarande uppfordras derjemte att i ödmjukhet offra allmosor, till Guds och helgedomarnes ära; och hvar god katolik anser för en samvetssak att åtminstone gifva något. Hvad som i-Rom icke utgör något underverk, det är den oerhörda rikedom, som kyrkor och kloster på sådant sätt förvärfva. I den intill quirinalska palatset stötande långa byggnad, hvari konklaverna hållas, finnes ett litet kapell, som är helgadt åt S:t Laurentius. Öfver altaret derstädes sitter martyrens hufvud; det är bekant att han blef stekt på ett halster. I den kyrka, som blifvit uppförd till hans ära icke långt ifrån quirinalpalatset, visar man i ett kä!larhvalf så väl halstret som bakugnen. Den sednares ägthet är dock så mycket mer problematisk, som legenderna antyda att helgonet led martyrdöden under bar himmel. Man visar för öfrigt i Rom ej så sällan den plats, hvarest utländska helgon, som aldrig besökt Rom, ha lidit martyrdöden; förmodligen tros englarne äfven hafva hitburit dessa afrättsplatser. Co!legium romanump eller som det på folkspråket, i dagligt tal, helt enkelt kallas Gesw, är Jesuitordens hufvudsäte, hvarest ordensgeneralen och öfverprovincialerna bo; det äger en utomordentlig mängd reliker. De rum, i hvilka S:t Ignatius och S:t Ludvig af Gonzaga bott, äro nu förvandlade till kapeller. I S:t Ludvigs af Gonzaga förekomma 365 små flaskor, som innesluta qvarlefvor efter detta helgon. Här läsa de romerska jesuiterna vanligen sin första messa. Alla ordens löften afläggas. också här. Begge kapellerna äro berömda mirakelställen. Utanföre Rom ligger den präktiga S:t Paulskyrkan, som ännu är under arbete. Under dess högaltare hvilar i ett kapell apostelens hufvud. Kyrkans chor är dekoreradt som en praktfull högtidssal; så att man vid inträdandet snarare tänker på en munter bal, än på att kristendomens andre grundpeläre der skall hvila. Den plats, hvarest aposteln blef halshuggen, utmärkes af tre undergörande källor, hvilkas språng höjde sig första gången ur jorden, när hufvudet, redan skildt från kroppen, gjorde tre hopp för sig sjelf,. En mängd sjuka, som druckit af detta vatten, påstås ha blifvit helbregda; det begagnas för öfrigt till vigvatten. Vester om Tibern står på ett litet berg en kyrka, helgad åt S:t Petri korsfästelse; apostelen säges. nemligen hafva lidit martyrdöden här. Det hål, hvari korset varit nedsatt, visas ännu; markens: färg är blodröd. Det är besynnerligt att man icke tillvaratagit något af apostelns blod; då särskilda droppar af Frelsärens förvaras; t. ex.i Ghents domkyrka, hvarest de ännu visas åt de rättrogne. Ofvanföre Spanska terassen ha kapucinermunkarne ett kloster och deri ett krusifix, som skall. vara förfärdigadt af satan sjelf, för att förleda en! af ordens ledamöter. Munken uppoffrade nemli-; gen dagar och nätter i bön, för att af himlen ut-, bedja sig en bild af Frelsaren, sådan som han såg ut på korset; då satan; som märkte himlens redobogenhet att belöna bedjarens nit, sökte komma den iföfväg. och skänkte åt kapucinen det önskade belätet. Munken ville naturligtvis icke mottaga det; utan dref bort djefvulen och allt hans verk, förmedelst bibelspråk. Men himlen, som var vittne till denna ståndaktighet;sände då en engel, som renade bilden och -öfverlemnade den åt munken. Då engeln härvid icke förändride någonting i bildens skapnad, så måtte satan här för första gån-! gen ha varit sannfärdig i sina framställningar, ochbilden skulle således vara uppfattad troget efter naturen. Frelsaren föreställes i detta krusifix så-: som blodig och lidande. Nu uppeldar detta så, sällsamt tillkomna beläte de troende till ister: het; och skaffar det fattiga klostret inkomster. En stor mängd helgonaflefvor återstå naturligt-: vis efter de skaror af kristna, som under kejsartiderna. offrade lifvet för sin tro; att omtala dem skulle blifva alltför vidlyftigt. Men äfven efter Luther finnes en relik i Rom.: I Augustinerklostret vid Porta del popolo,, der. han gästade vid sitt besök i Rom, såsom ännu Ausustinerordens ledamot, förvaras en messbok; i hvilcen han som besökande bröder tecknat sitt namn. Den betraktas dock icke såsom undergörande. Den sell, hvari han bodde, har man inredt till ett af-. träde; på väggen sitter hans porträtt, omgifvet af en gloria af djeflar och siradt med en nidvers. Man har sökt att i fullt rhått betäla hans infall emot: päfveväldet. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER

28 januari 1846, sida 3

Thumbnail