Aftonbladet – 22 januari 1846, sida 3

lagd i trälådan, befanns så bibehållen, att den ansågs kunna i samma skick förvaras till våren. Resu tatet af detta försök blef således, att den torkade potatisen ruttnade fortare än den otorkade. — TEKNISKT. FöR EGARE AF MJÖLQVARNAR. Den urgamla konsten att tillverka mjöl har, likasom de flesta andra handteringar, i sednare tid varit föremål för vigtiga uppfinningar och förbättringar i de dertill hörande machinerierna. Man har i detta hänseende redan hört omtalas den såkallade amerikanska metoden, att begagna valsar i stället för qvarnstenar, hvilken förändrings ändamålsenlighet likväl ännu lärer vara tvist underkastad. Deremot har man nu, efter hvad vi af en sakkunnig person inhemtat, i nästan alla mjölqvarnar i England, Belgien och Frankrike infört en uppfinning, som i väsendtlig mån bidrager till erhållande af godt mjöl, nemligen tvenne särskilda rensningsmachiner som säden genomgår innan den förmales, och af hvilka den ena lärer bestå af ett slags borstningsmachin, som borstar af spannmålen allt damm och orenlighet, samt den andra afskalar ytan af sädeskornen. Genom dessa operationer lärer väl omkring en fjerdedel af sädens volym bortgå före malningen, men deremot vinst uppstå i det hela, emedan den rensade säden sedan helt och hållet förvandlas till ett godt mjöl, utan inblandning af sådor. Kostnaden för dessa rensningsmachiner skall vara ganska obetydlig. Uti Enogland lär för öfrigt nu mycket brukas finhuggna stensr af en sort, som fås ifrån Bretagne, och hvaraf många stycken sammanfogas till en qvarnsten. Då gost mjöl är en för alla vigtig artikel, ha vi trott att denna underrättelse kan blifva en anledning för en och annan qvarnegare, att sjelf skaffa sig närmare upp: lysning, och torde machiner, sådana som de ifrågavarande, lätt kunna göras vid våra machinverkstäder, t. ex. vid Motala, hvars skicklige föreståndare sjelf varit i England. — I numren 7 8 af Siudentbladet läses följande: Anförande till Gelistämman utlyst den 24 Augusti 1845 att hållas i Iroppa kyrka den 31 eller efter 8 dagars förlopp. sÖfver frågan om Landsvägsanläggning mellan Brattfors och Philipstad, LandshöfdingeÄmbetets Resolution deröfver af den 8:de Julii 1843 och besvärs anförande deröfver i Kongl. Kammar Collegio fär jag acktningsfullt för Fernebo Märad yttra min enskilda åsigt: Ehuru förenämde Resolution (Utslag) äger all laglig behandling, så synes mig alt detta utslag är så vida förhastadt att det icke kan leda till sann Patriotism för hela Fernebo Härad såsom Commun, Derföre bestrides al mig.