Aftonbladet – 22 januari 1846, sida 2

ni, skall jag der för er framlägga det skönaste jag äger, och för det billigaste pris. Godt, Ismael, gör dety fortsatte Hassan; och har du några läkemedel från Frangistan, kan du äfven medtaga demNär var jag väl utan sådana? sade den gamle, med vigtig min. Jag har alldeles färska vomitivoch purgermedel, så kraftiga, att den, hvilken, för att förekomma sjukdomar — hvilket hvar förnuftig menniska borde göra — intager deraf en knifsuäd, kaappt kan åtskilja himmel från jord, så snart medicinen riktigt börjar verka. De kosta mig stora summor, likväl säljer jag dem för godt pris, dels af menviskokärlek och dels för det att jag köper dem i parti och säljer dem i mivut. . Ja, Ismael, det berömmet kan jag gifva dig, att dina läkemedel alltid varit starka, inföll Hassan. Jag kände mig till mods, som hade jag förlorat sinne och förstånd efter dina läkemedel, men blef alltid efteråt så frisk och munter. ,Det förstår sig; hvartill skulle annars läkemedlen gagna? inföll Rebecka. Äfven välluktande skönhetsvatten och balsam af alla slag, som jemnar hvarje skrynkla, medföra vi. Jag skall i afton lemna er prof derpå i ert tält., Ja, gör det, flicka; det skall bli väl betalt ! sade Omar vänligare. ,Jag tror säkert, att om j kommen till Keff, skolen j göra en god handel med ert skönhetsvatten, om det icke är alltför dyrt. Var säker, att vi följa er, Sidi, sade Rebecka raskt, i det hon förstu!ct kastade en hetydelsefull blick på Vicior. Vi komma till