Aftonbladet – 15 januari 1846, sida 2

Herr de Suzor hade lofvat: Sgances litteraires morales, historiques, critiques, anecdotiques cl biographiques Hvad han lofvat har han hållit. Hans föredrag och resonnemanger hafva andats en flägt af ren moralisk, ja äfven religiös lifslu!t, men utan pruderi. Med allvar och värme har han bestraffat den omoraliska tendensen hos åtskilliva af hans fäderneslands skriftställare. Ingen fröken, om än aldrig så prude, har behöft sin solfjäder under ett enda ögonblick af hans föreläsningar. Historiska hafva dessa föredrag varit i så måtto, att skildringen af hvarje olika tidehvarfs författare tillika varit en dramatiskt lefvande framställning af tidehvarfvets anda och seder. Förebråelsen, att behandlingen af de Franska författarne icke varit kritisk, vill jag besvara blott gerom att påminna om den teckning grefve Suzor gjorde af de olika skaplynnena hos sjuttonde och adertopde århundradenas tragediförfattare. Något hvar torde minnas med bvilken reda och sakkännedom han angaf de på samhällets doldaste djup liggande orsakerna till dessas skilda skaplynnen? Huru ban afvägde dramats fel och förtjenster under dessa båda tidehvarf, jemte de dramatiska författarnes inbördes ställning till hvarandra; huru han, uti en kort öfverblick gaf en åskådlig bild af dramats stöllning till verldsbändelserna och samhällsskicket. Anekdoter och biografiska 1 otiser hafva under grefve Suzors föreläsningar i Stockholm varit det fält, hvarest äfven den lärde och i franska litteraturen väl bevandratle fått veta något nytt. Sålunda bar grefve Suzor onekligen bållit bvad ban lofvat: betraktelser öfver sitt fäderneslands litteratur och lilteratörer, ur alla de ofvan, antyddda synpunkterna. ) Skulle han deremot framträdt med anspråk på vetenskap, Moralisk, historisk, keitisk, jomte anskdoter och biografiska notiser.