Aftonbladet – 5 januari 1846, sida 2

försvarat, icke hädanefier kunna anses såsom föremål för kolonisation af någon Europeisk makt. Denna grundsats skulle med dubbel styrka komma ti!l användande, om någon Europeisk makt skulle vilja grunda en koloni på Amerikas nordliga fasta land, och derföre är det på sin plats, att, med anledning af Oregonfrågan, å nyo bringa den i minne. Men derjemte skola alla välförvärfvade rättigheter, dem någon Europeisk makt kan ega, respekteras. Resten af den del af budskapet, som handlar om landets förhållande till utländska makter, är utan synnerlig vigt och intresse, och vi förbigå den derföre. Derefter öfvergår budskapet till de inre angelägenheterna, och först till landets financiella ställning. Värdet af importen utgjorde, under det med den 45 Juni tilländalupna finansåret, 4117,254,564 dollars, hvaraf åter utfördes för ett värde af 15,346,830 dollars. Värdet af exporten steg till 114,646,606 dollars, hvaribland de inhemska varorna representerade ett vände af 90,294,776 dollars. Statsinkomsterne utgjorde, under samma period, 29,769,133 dollars, af hvilken summa 27,528,1412 doll. influtit af tullarna, och 2,770,022 doll. för försåld statsjord. Statsutgifterne stego till 29,968 206 doll., hvaraf 8,588,157 doll. åtgått till afbetalningar och räntor å statsskulden. Behbållningen i skattkammaren utgjorde den 4 Juni detta år 7,658,306 doll. Den ännu obetalta statsskulden steg till ett belopp af 47,075,445 doll. Presidenten tillstyrker, alt använda alla öfverskott i skattkammaren till afbetalning på statsskulden, på det Förenta Staterna åter måtte kunna stå lika skuldfria och rustade för alla möjliga händelser, som för få år sedan var fallet. Otver tariff-frågar utbreder s:g budskapet temligen utförligt, och söker visa, att hvarje tullafgift är skadlig, så snart den öfverskrider det mått, som kan vara nödigt för att i tullinkomster förskaffa staten de erforderliga medlen till bestridande af förvaltningskostnaderna, och att hvarje skyddstull, som gynnär en viss klass af producenter, innefattar en orättvisa emot alla andra producerande klasser bland folket, hvilka tillsammans utgöra nationen, och hvilka derföre endast gemensamt kunna göra anspråk på statens skydd för deras interessen. Efter att hafva laggt dessa åsigter till grund, föresår presidenten en nedsättning i den nuvarande tulltariffen, och en revision af 41842 års tull-lagstiftning, så mycket snarare, som densamma endast i Senaten med 4 röst och i Representanternas hus med 2 rösters majoritet gick igenom, och dessutom flere ledamöter af majoriteten i båda kamrarne sedermera ganska bestämdt uttalat sitt ogillande af densamma. Presidenten föreslår slutligen, att i stället för den nu gällande s. k. minimi-principen för tullens beräkning antaga ad valorem-principen, utan att likväl närmare angifva sin åsigt om sjelfva beloppet af de tullafgifter, som böra stipuleras. Efter att hafva yttrat sin öfvertygelse om olämpligheten af det hitills brukliga sättet för förvarandet af statens medel, nemligen att deponera dem i banker, och om de olägenheter detta måste medföra, söker presidenten visa, att tillsättandet af särskilda embetsmän för detta ändamål, hvilka skulle stå under finansdepartementets lydnad och uppsigt, är enligt med grundlagens anda, och tillstyrker derefter vidtagandet af en dylik åtgärd. Derefter föreslår presidenIten en sodcätining I priset på statsjorden, hvilket för närvarande är bestämdt till ett minimum af 1 dollar 26 cents pr acre, hvilket han avser för högt tilltaget. Verkan af denna prisbestämmelse har varit, att ansenliga landsträckor af statens jord under de sednare åren varit utbjudna till salu, utan att finna köpare. — Indianerne visa nu mindre obenägenhet än förr, att förflytta sig till de vester om Mississippi belägna landst:äckor. — Sjömakten, har i anledning af förhållanderna med Texas, varit satt i verksamhet, utan att anslagen för densamma behöft öfverskridas. Presidenten begagnar tillfillet att fästa uppmärksamheten på Förenta Stiternas alltmer tillvexande handel och handebfrotta, och på nödvändigheten af en fortgående förökning af krigsmarinen för dess skydd; isynnerhet föreslår han a:t öka avtalet al krigsångfartyg. — Inkomsterna af postverket hafva minskats med 4 å 2 millioner dollars, hvilken minskning up, kommit genom den redsättning i breporton, som infördes i sistl. Mars månad. Presidenten uppmanar kongressen att antingen inskränka postkommunikationerna, eller åter höja breporton så mycket, att postverkets inkomster betäckas; för sin del anser han den sistnäronda utvägen vara den bästa. — Budskapet slutar med en gärd af aktning åt general Jecksons minne, hvilken förtjente statsman och fältherre under årets lopp aflidit. Under ett knekt skr SINN