Aftonbladet – 5 januari 1846, sida 2

sta makt, som, genom afträdandet af Louisiana, öppnat för dem väg till Mexikanska bafsviken. ,Men af detta exempel — fortfar presidenten — kunna de europeiska regeringarna finna,l huru diplomatiska konster och intrigeralltid på vår kontinent måste blifva fruktlösa emot! det system af sjelf-regering (self-government),! som synes vara en naturlig produkt af vir jord, och som skall sätta sig emot främmande inb!andning under hvilka förhållanden som helst.n Hvad förhållanderna till Mexiko betröffar, så yt!rar presidenten sin ledsnad öfver, att de icke varit af så vänskaplig karakter, som man gerna önskat, och genomgår derefter de bekanta händelserna, alltifrån Mexikanska sändebudets il Washington protest d. 6 sistl. Mars emot Texas införlifvande, ända till eskaderns afsändande till Mexikanska viken och en trupp-korps uppställande mellan Nueces och Rio del Norte, hvilka l åtgärder kunnat verksfällas utan att leda till fiendtligheter, dels i anseende till. den skonsamhet, med hvilken de blifvit utförda, delsl emedan Mexiko på visst sätt sjelf erkännt Texas . rättigheter, genom anbudet att erkänna dess sjelfständighet, om ock under vissa vilkor. Det! oaktadt qvarstå ännu allvarsamma orsaker tilll missämja emellan Förenta Staterna och Mexiko, härledande sig ifrån Nordamerikanske medkorgares ersättningsanspråk i nämnde land, hvilka väl redan för 4 år sedan blifvit godkända och! genom en konvention bestämda till 2,026,159 dollars, men af hvilken summa Mexiko hittills! blott erlaggt de 3:ne första terminernes atbe-l talningssummor (betalningen är fördelad på 20 terminer). Dessutom är Mexiko, af samma anledning som nyss nämndes, skyldig Förenta Staterna, enligt fördrag af d. 30 Nov. 4843, en summa af 3,009,000 dollars, på hvilken ännu ingenting blifvit afbetaldt. Utan kongressens medverkan kan visserligen ej presidenten skrida till afgörande mått och steg; imedlertid här han doek sett sig föranlåten, att i September innevarande år hos Mexikanska regeringen begära ett bestämdt yttrande, om det var hennes afsigt att förklara krig och infatla i Texas, eller om hon var sinnad att på fredlig väg bilägga tvistigheterna emellan de båda länderna. Härpå hade d. 9 Nov. officielt svar ankommit, att Mexiko vore benäget, att återställa de i Mars afbrutna diplomatiska förhållanderna emellan de båda staterna, oeh att skicka ett sändebud, hvarpå presidenten, utan vidare afseende på diplomatisk etikett, genast å sin sida utnämnt ett utomordentligt sändebud, som troligen redan nu inträffat i Mexiko. Ö Nu öfvergår presidenten till Oregonfrågan. Trenne särskilda försök, anmärker han, hade blifvit gjorda åren 28148, 1824 och 1829, att ordna denna angelägenhet genom underbandlingar i London, men de hade alla misslyckats. Underhandlingarne 4818 hade dock ledt till afslutandet af ett fördrag med England, genom hvars tredje artikel bestämdes, att allt det land, som låg vester om Klippbergen vid Amerikas nordvestra kust, och på hvilket England eller Förenta Staterna göra anspråk, under de följande 20 åren skulle stå lika öppet för båda staternas fartyg, undersåtare och medborgere, saka at för öfrigt båda staterna bibehöllos vid sedermera en ny kohvenuuir S Augusti hade hvilken på obestämd tid förlänger tredje artikeln i fördraget af 4818, men förbehåller hvar och en af de kontraherande makterna rättigheten, 2tt, efter 12 månaders uppsägning, helt och bållet och till alla delar annullera nämnde konvention. Vid försöken att reglera denna fråga, hafva Förenta Staterna erbjudit England 49:de latitudsgradens parallel såsom gränslinie, och 1818, liksom 4826, ännu derutöfver fri skeppsfart på Columbiafloden söder om denna linea England, å sin sida, Förenta Staterna 49:de gradens parallel ifrån Klippbergen till den punkt, der den skär Columbisflodens nordöstliga gren, och derifrån flodens strömåra ända ut till hafvet, jemte en liten af:öndrad landsträcka norr om Columbiafloden. ÅA båda sidor hafva dock anbuden blifvit förkastade. I Oktober 4843 hade amerikanske ministern i London erhållit uppdrag att göra samma anbud som 4848 och 1826, men kort derefter förlades underbandlingarne till Washington, och öppnades formligen den 22 Augusti 4844 under presidenten Tylers förvaltning. Grundvalen för dessa underhandlingar bildade nu såsom förut en pförlikning,, och båda parternas föremål var att fastställa gränsen vester från Klippbergen till hafvet. Sålunda hade engelska sändebudet den 26 Aug. 4844 gjort det förslaget; att dela landet efter 49:de breddgradens parallel, ifrån Klippbergen till den punkt, der denna parallel skär Columbiaflodens nordöstra gren, attsedan draga gränslinien efter Columbias strömfåra ända till —————— 080 2 00 a varg AA