Aftonbladet – 3 januari 1846, sida 2

de enskilte husegarnes lyshållpingsskyl ighet till en för hvardera församlingen gemensam Ömsorg, de äldre eller såkallade smålyktorna kunnat emot de vida ändamålsenligare Argandska lyktornla utbytas, med den framgång att kostnaderne årli aftagit, anse deputerade sig af dessa med flere skäl böra, såsom oeftergifligt vilkor för sjelfva gatubelysningens förbättrande, i första rummet tillstyrka, avt gatulyshållningen må blifva en för hela hbufvudstaden gemensam angelägenhet och förvaltas af en dertill utsedd administration; bestående af en från hyarje af hufvudstadens territorialförsamlingar å allmän sockenstämma utaf husegarne för 3 år vald ledamot, ett ombud för Kongl. Maj:t och Kronan samt en magistratsperson, eller tillsammans 40 ledamöter, med herr öfverståthållaren eller den hans ställe företräder, såsom ordförande: att en suppleant leda. mot från hvarje församling på samma sätt och för samma tid utses, för att, vid ordinarie ledamottng förfall, i administrationen inträda; börande dock, sedan hälften af de 3 första åren förflutit, halfra antalet af församlingarnes ledamöter i administrationen, efter lottning, utgå och nytt val af leda: möter i deras ställe ombesörjas, församlingarne obetaget att återvälja den afgångne ledamoten; och att till denna administration må öfverlemnas att, å kronans, stadens och enskilte husegarnes vägnar, vidtaga alla de åtgärder, som för vinnande af ändamålsenlig gatulyshållning må erfordras, utan all annan inskränkning, än dels att kostnaderna dertill icke få öfverstiga de afgifter och bidrag, hvilka de lyshållningsskyldige för ändamålets vinnande sig åtaga eller utverka, dels ock att, i den mån samma tillgångar sådant medgifva, belysningen ästadkommes medelst löpande gas, till en början åtminstone inom den tätast och bäst bebyggda delen af hufvudstaden, allt på det sätt här nedan vidare föreslås, eller annorledes kan varda beslutadt. Enligt infordrade officiella uppgifter har den hittills inom hufvudstaden bestridde gatulyshållningen blifvit under sista lysningsåret verkställd med 432 Argandska och 1392 smilyktor, hvilkas underhåll, under en lysningstid af tillsammans endast 8693, timmar årligen, öfverbufvud kostat, de argandska 40 rdr och småiyktorne 8 rdr stycket, eller tillsammans 28,446 rdr bko; och om härtill läggas de förökade kostnader, som uppkommit deraf, att lyshållningen under samma år blifvit, enligt öfverståthållareembetets påbud, utsträckt till äfven de tider, då, enligt förut utfärdad lysningstabell, befrielse varit i anseende till förmodadt månljus medgifven, men derunder inträffadt mörker påk? tt lyktornas. tändande, så kan med full. .g visshet antagas, att lysbållningskostniaen uppgått till minst 341,000 rdr bko, hvartill kronan och staden för belysningen utanför publika bus och å öppna. platser bidragit med omkring 6060, och de enskilde husegarne med 235,000 rdr; och ehuru deputerade äro fullkomligt öfvertygade, att med denna tillgång och de prislindringar, som vid företag i stor skala kunna beredas, en gemensam omsorgsfull förvaltning skolat åstadkomma vida fördelaktigare resultater, än som dermed nu vunnits, kunna och böra deputerade likväl icke draga i betänkande att öppet förklara, det denna tillgång, derest bufvudsakliga och af behofvet påkallade förbättringar vilja vinnas, är för ändamålet otillräcklig, emedan dertill erfordras bättre lyktor, kortare afstånd dem emellån ven en mera än fördubblad lysningstid. Då imedlertia Stockholms stads brandförsäkringskontor icke lärer vara obenäget att, derest husoch tomtegarne, å sin sida, kraftigt understödja lyshållningens förbättrande, will detta allmänt vigtiga ändamål lemna ett årligt bidrag, motsvarånde enkel brandvaktsafgift för alla hus, som 42 år varit brandförsäkrade, hafva deputerade ansett sig böra tillstyrka, att framställnirg om erhållande af detta bidrag må till brandförsäkringskontoret göras. Under förutsättning att denna framställning vinner bifall, antages det sålunda påräknade bidrag till en början uppgå till omkring 17,500 rdr bko, hvarigenom med de förut beräknade kostnader, 34,000 rdr, hvilka de lyshållningsskyldige icke lära undandraga sig att framgent vidkännas, uppkommer en summa af 48,500 rdr, som till Iyshållningens årliga bestridande kan antagas blifva att tillgå. Af hvad här ofvan ur kongl. förordningen den 42 Januari 41749 blifvit anfördt synes, att busegarnes lyshållningsskyldighet hitt.lls är beroende af egendomarnes utsträckning vid gatorna, som skola belysas, och att kostnaderne derti!l följaktligen utgått efter antalet lyktor, om framför hvarje egendom varit anbragte; men då-gatubelysningen till sin natur är en allmän angelägenhet och fördelarne eller oläsenbeterna af dess beskaffenhet för de serskilde