Aftonbladet – 3 januari 1846, sida 2

BETÄNKANDE AF KOMMITTERADE TILL UTARBETANDE AF ETT FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRAD GATULYSNING I HUFVUDSTADEN. Som frågan om upplysningen på Stockholms sator i hög grad intresserar hufvudstadens invånare, meddela vi in extenso detta betänkanle, som blifvit oss bonäget delgifvet: Till husoch tomtegarne i Stockholms stad! I öfverensstämmelse med husoch tomtegarnes vid ssmmanträde inför magistraten den 24 nästl. Februari fattade beslut, hafva undertecknade, af hufvudstadens samtlige territorial-församlingar utsedde deputerade, med herr öfverståthållaren sammanträdt, för att, efter inhemtade upplysningar, med sakkunnige personers biträde, uppgöra förslag till en ändamålsenligare lyshållning ä gatorne här i staden. De äåsigter, som, vid öfverläggningarne härom, gjort sig gällande, innefattas i följande framställning. Grunden för nu varande lyshållningsskyldighet och föreskrifterna om fullgörandet deraf igenfinnas uti Kongl. Förordningen den 42 Januari 4749, deri, till hämmande af hvarjehanda oskick och våldsamheter, som izom hufvudstaden under mörka qvällar och nattetid föröfvades och då tjenligare utväg dertill icke funnes, än att lysande lyktor på alla gator blefye inrättade, är vordet stadgadt: att lyktor, deruti antingen ljus eller olja får brukas, skola af husegarne hållas i det längsta på 30 stegs afstånd å ömse sidor af hvarje gata, undantagandes å malmarne endast trädgårdsoch andra plank kring vidlyfiige tomter, hvilkas egare äro befriade att för sådane plank hålla lysande lyktor, såvida gent emot desemma finnas hus, af hvilkas lyktor gatan kan varda upplyst, men, i annan händelse, böra för hvart sådant plank underhålla en lykta, samt att dessa lyktor ej skola lysa längre än mör4aste tiden af året från den 20 September till den nen tills öfver midnatisn! mörkt blifver om aftotagne de tider, då månljust är. ME ngr Gatubelysningens första och vigtigaste ändamål, säkerhet till person och egendom, antydes redan i denna Kongl. Förordning; men huru föga den sålunda föreskrifna lyshållningen, äfven med de derutinnan på sednare tider vidtagne förbättringar, motsvarat sitt ändamål bar erfarenheten visat. Orsaken till det länge och allmänt öfverklagade förhållandet med lyshållningen är väl närmast att söka i bristen på föreskrifter om de anbefallda Iyktornas beskeffenhet, cet i förhållande till de brukliga lyktornas sken alltför stora afståndet dem emellan semt den inskränkta tid de hållas lysande; men lika, om icke mera menligt är äfven stadgandet att hvarje husegare skall för sin egendom ombesörja gatulysningen, och att denna för det allmänna så högst maktpåliggande angelägenhet således, med afseende å sättet för verkställigheten, ej allenast kan i vissa delar bero af den enskiltes godtycke, utan ock. måste, såsom underordnad mängden af hans omsorger, eftersättas dessa, samt följaktligen, såsom ock i större delen af hufvudstaden sig visat, ännu Ivarstår måhända på samma punkt, der den snart 100 år tillbaka befann sig. Så länge denna splitting i förvaltningen fortfar, derigenom, likasom i ndra mera omfattande angelägenheter, flera beparingar i financielt hänseende gå förlorade, utgör len ock ett hufvudsakligt hinder mot införandet af varje ändamålsenlig förbättring i större omfång. vartill gemensamma bemödanden och förenade rafter erfordras. Då dessa deputerades isigter vinna bekräftelse f det redan inom Clara och Jacobs församlingar xisterande förhållande, att genom förvandling af sms NEON