Aftonbladet – 24 december 1845, sida 2

att ställa densamma i en ganska tvetydig dager utan att taga i betraktande åtskilligt annat, son gifver den mest bindande anledning till den slut satsen, att det är brist på disciplin och organisa tion inom lägret, såsom t. ex. det nonsens, sor lästes i en artikel N:o 2 angående jernvägarna och hvilken vi omöjligen kunna anse hafva pas serat hvarken det högre förståndets eller det mogn: vettets censur. Således, än en gång! det är vä icke nog att vara ovettig på de förut befintlig liberala tidningarne för att synas ännu liberalarc eller mera sjelständig; det behöfves för detta än damål framför allt, att i sak visa hvaruti mar skiljer sig från dem och huruvida man äger nå gon ezen öfvertygelse, hvarföre vi ock skulie önska, att åtminstone en enda verkligt politisk ar tikel innan årets slut kunde lemnas för att visa hvarest Dagen är hemma; ty eljest reduceras den ju snart endast och allenast till den negativa rollen af opposition mot den liberala pressen, en roll, hvars otacksamhet Argus och Svenska Biet nogsamt pröfvat genom sin snöpliga ändalykt. Kommers-kollegii und. utlåtande angående sättet för vexelkursens noterande från den tid, det af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer antagne nya myntsystem vinner tillämpning. S. A. E. Sedan Eders Kongl. Maj:t i nåder godkänt ett af Rikets Ständer i und. afgifvet förslag, att en fjerdedels riksdaler silfver, motsvarande en riksdaler riksgäld eller 32 skillingar banko, må till räkne-enhet antagas, och denna räkne-enhet, under benämning af en riksdaler, indelas i 48 skillingar och hvarje skilling i 4 styfver, samt derjemte gillat hvad Rikets Ständer, i afseende på silfvermyntets skrot och korn, äfvensom dess och kopparmyntets utmyntning, för sin del antagit; så har Eders Kongl. Maj:t behagat, under den 6 sistl. Maj, infordra Dess och rikets kommerskollegii und. utlåtande angående sättet för vexeikursens netcrande från den tid, då det nya myntsystemei vinner tillämpning, innan E. K. M:t ville bestämma tiden och sättet för detta systems bringande till verkställighet; varandes en afskrift af Rikets Ständers utaf Eders Kongl. Maj:t godkände förslag till berörde myntsystem kollegium i nåder meddelad. Till und. åtlydnad af denna E. K. M:s nådiga befallning, får kollegium i underdånighet anföra, att; då det af E. K. M:t och Rikets Ständer antagne nya myntsystem bibehåller benämningen riksdaler silfver, eller den svenska silfverriksdalern, till det innehåll i skrot och korn, som finnes bestämdt genom kongl myntordningen af den 9 Maj 4835, och denna silfverriksdaler, enligt myntbestämningslagen af d. 4 Mars 1830, utgör grunden för inlösen af bankens sedlar, det vill säga för det fasta myntvärde riket återvunnit; — då, enligt E. K. M:ts och Rikets Ständers förut anförde beslut, rikets hufvudmynt kommer fortfarande alt utmyntas efter nämnde myntfot och i silfverriksdalrar samt deras underafdelningar, — och då kursens notering å främmande myntslag i svensk silfverriksdaler, ett mynt, som för det närvarande är nästan alldeles lika med den riksdaler, som utgör hufvudmyntet på den ort, Hamburg, med hvilken Sverige äger sina förnämsta förbindelser i penningeväg, och likasom denna delas i 48 skillingar, gör öfversigten lätt, huruvida kursen är öfver eller under pari, samt sålunda helt och hållet undanrödjer den förvexling af kurs och agio, som under de sednaste trettio åren i allmänna begreppet ofta ägt rum och troligen icke varit utan menligt inflytande på många samhällsförhållanden; så tror koilegium, för sin del, det vara lämpligast, att-vexelkursen å utländska myntslag noteras i svenskt silfvermynt, men att dervid tillika utsättes beloppet i sedlar, såsom det tillgick år 1799 oeh närmast derpå följande år, då kursen noterades i rikets hufvudmynt, specie, med uppgift derjemte af hvad den utgjorde i detattmännast gångbara myntet. rikegäldssedlar; För att undanrödja de betänkligheter, som kunde möta en sådan föreskrift i afseende på besväret att anteckna dubbla summor i vexelbrefyen, anser kollegium föreskriften böra inskränkas till den officiella noteringen, d. v. s. till de uppgifter å vexelslut och kurs, som af mäklare eller enskilde till vexelkontrollanten aflemnas, med frihet för mäklare att i de slutsedlar, som vexelgifvaren och vexeltagaren tillställas; äfvensom för vexelgifvare att i utfärdande vexelbref, antingen endast i silfvermynt eller endast i sedlar eller i begge dessa myntsorter utsätta den kurs, hvartill vexeln är slutad. Derjewte och då, enligt här gällande usance, vexlar å Hamb. banko och holländsk kurant utställas, de förra dels i riksdaler dels i mark, och desednare dels i riksdaler dels i gyllen, tror kollegium, att kurs hädanefter bör utsättas så väl för riksdaler Hamb. banko och riksdaler holländsk kurant, som särskildt för mark Harib. banko och gyllen holländsk kurant. I öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit anfördt, får kollegium i und. föreslå: . Åsk fran dam 48: få AA AL Fu