Aftonbladet – 18 december 1845, sida 2

nerna statspapper emottager uct ICKe al Danken. I samma mån en enskild bank eller bankir, som har rättighet att utfärda noter, afsäiger sig densamma, kan banken likväl lemna sedel-departementet fond-papper och derför uttaga noter eller sedlar. Sedel-departementet låter hvarje vecka tillkännagifva huru mycket sedlar det utgilvit, samt huru stor säkerhet det har i fond-papper, guld och silfver. Några andra förrättningar äro icke banken tillåtna, Bankens äldre rättigheter, som genom 41844 års statut blifvit förnyade, äro: stämpelfrihet för dess noter eller sedlar. Derför betalar banken till staten årligen 480,000 . Denna summa ökas, i samma proportion enskilda banker eller bankirer förena sig med banken samt banken erhåller större belopp noter af sedel-departementet; ersättningen lämpas likväl efter den nytta banken kan draga häraf, sedan den godtgjort de enskilda, men får ej beräknas högre än till 4 proc. om året. Den upphör med år 1856. Banken har likväl, för befrämjandet af statens liqvider, en större provision, än hela års-ersättningen utgör. Bankens förvaltning sker hufvudsakligen på dets sätt, att hvarje år alla delägare hålla en general-e sammankomst, i hvilken en och hvar som har!Z 300 insatte i banken röstar med en röst. Enlu I I 1 ÅA AD KA —-— oo fr mmm Lr L ra A — UV -— b— —-— JV RR re större andel gifver icke högre rösträtt. General-församlingen väljer en guvernör, en under-guvernör och 24 direktörer. Den förstnämnde måste vara delägare i banken för 4000 , den andre för 3000 , hvarje direktör för 2000 ,c samt vara infödde eller nationaliserade engelsmän. c Fyra gånger om året, och oftare om så behöfves, ! samlas direktörerna, af hvilka minst 43 skola varals närvarande för att kunna besluta, jemte en afls guvernörerna. Direktionen fördelar göromålen mel-1 lan sig och bildar särskilda komitteer eller afdel-1 ningar. I den, som besörjer bankens juridiskajs ärenden, deltager äfven bankens rättegångs-ombud ls (Bank-Sollicitor). j Komitten för diskonteringen består af tre di-h rektörer, hvilka ombytas, så att alla de 24 del-t taga deri fyra gånger om året. Räntefoten be-l. stimmes af den så kallade skattkammar-komitteen,sedan den rådgjort med hela direktionen. Särskildt är stadgadt, att utgiftseller sedeldepartementet skall tillse, att silfverfonden i banken icke öfverstiger Y,:del af guldfonden: en följd deraf, att guldmyntet är det egentliga riksmyntet i England., Så beskrifver hr Mendelssohn engelska banken och dess förrättningar. Man ser, att i dess organisation icke finnes någonting ovanligt eller förträffligare än de-flesta andra bankers; men det är i rörelsens beskaffenhet som fördelen kan sökas. Diskonteringen af vexlar är dep, som i synnerhet sprider lif i rörelsen och förenar bankens vinst med både den allmänna och enskilda fördelen. HH. Bref angående banker och pappersmynt i England och Norra Amerika, samt deras inflytelse Ipå dervarande industri och Tysklands handel; laf doktor J. L. Tellkampf. Doktor Tellkampf yttrar i förordet: På Englands och Nordamerikas handelsförhållanden utöfva de dervarande bankerna en stor inflytelse; derföre är en bekantskap dermed redan nödig, i och för den handel som Tyskland drifver medl! dessa länder. I synnerhet anser ban det nödigt,l: derföre att flera skriftställare, A. v: Gerstner, von ! Biälow Cummerow, Michel Chevalier, m. fl. till-. styrkt inrättandet af banker enligt nämnde länders banksystem, hvaremot han anser sig böra varna ! emot grundläggandet af sådana banker, emedan j? deras följder för rörelsens säkerhet och folkets !l! moralitet äro högst betänkliga och vådliga. Å s 1 ( Förf. grenskar derefter hvad hr von Gerstner sagt till fördel för amerikanska banksystemet, hvilkets i alla de enskilda bankerna fördelta kapi-? tal han uppgifver moisvara omkring 530 millioner dollars, eller öfver 800 millioner rdr sv. bko; samt tillråder preussiska regeringen, att icke, på sätt hr von Bilow Cummerow begärt, bevilja något dylikt bankprivilegium, emedan ett sådant skulle skada industrien och de nuvarande gyn-l samma penning-förhållandena i Preussen, samt ! blifva farligt för tullföreningens Verksamhet. Det! ( ft är i synnerhet i rättigheten att utgifva sedlar, som han ser en stor våda. Följarde framställningp, säger han, pskall visa, att de banker, som efter engelskt och amerikanskt mönster sätta sedlar ! (papiergeld) i rörelse, väl öka landets rörelsekapital, ! derigenom att de utgifva det betydliga värdet afls de intecknade stadsoch jordegendomar i form af : bankernas sedlar till lån och derigenom gifva industrien en mäktig, konstgjord stimulus, som gjort ! att London för Europa och New-York för Amel! rika blifvit medelpunkterna för all penningrörelse ; men att också dessa banker göra industriens alla förhållanden osäkra, och föranledt många redliga privatmäns bankrutt, de sista bandelskriserna, hvarigenom Europa och Amerika gemensamt lidit,! samt äfven en del nordamerikanska fristaters vär-! gran att betala räntorna på sin skuld; så att!! ansvaret för dessa olyckliga omständigheter icke l! bör drabba Amerikas industriella befolkning, utan ; bankväsendet eller kreditsystemet, som så svårt förderfvat Förenta Staternas kredit. För att undvika missförstånd, säger vidare d:r Tellkampf, bör man noga skilja giro-bankerna ifrån de sedelutgifvande bankerna. De förra, sådana som it. ex. Amsterdams och Hamburgs, hvaruti köpmännen nedlägga sina penningar för attl