Aftonbladet – 10 december 1845, sida 3

dias. På en ibland de hithörande plancherna mönstrar Xerxes den största krigshär till lands och sjös, som verlden ännu hade sett; på en annan flyr han, ensam om natten i en fiskarbåt, från frihetslandets kust, der liken och vraken efter hans allmaktsmedel hvila. Omedelbart till skildringen af den helleniska frihetens räddning, sluter sig. den bedröfliga taflan af dess begynnande förfall; man lärer känna Lysander, Alkibiades, Konon, Thrasybulos, som bjeltar, statsmän och till en del äfven som ädla män; dock är det helleniskt blod — medborgares och icke Persers — som färgar deras vapen. Den ende Xenofon bär sin sköld fri från dylika fläckar; men det sällsamma öde, som tillät honom att vinna hjeltenamn på ädlare vis, hindrade honom äfven att deltaga i de bragder, som bidragit till verldshistoriens utveckling. Med den lifliga skildringen af peloponesiska kriget, och början till det icke mindre beklagansvärda bundsförvandtskriget, slutar denna samlings nyss utkomna ö:te häfte.