de billiga fraktkostnaderna, eller låter lätt leda sig dit genom några få ändamålsenliga anstalter.. För denna rent kommerciella åsigt bör man icke. uppoffra hvarje högre statsekonomiskt och strategiskt interesse. — — — Det är ett i jernvägstechniken ganska dyrt erfarenhetsrön, att man i bergstrakter bör be-l gagna sig af floddalarna och, i. lågländta trakter deremot söka. undvika alla de terrängsvårigheter som . der . hopa sig, genom begagnandet af höjd-1 sträckningarna, Något som äfven ökar kostnaderna betydligt, är skenornas tyngd.. Ofverallt der man finner, att, till följd af rörelsens natur, endast en å två re-l sor om dagen kunna förekomma, bör man så vidt möjligt begagna den principen, att röra sig långsamt, men taga med sig. en stor lasty,. De åttabjuliga lokomotiverna, med fyra kopplade drifhjul af fyra fots diameter, äro då lämpliga. Emedan nemligen .2s:delar af ångvagnens tyngd då faller på drifbjulen, som i allmänhet äro drifkraftens anfallspunkter på jernskenorna, och emedan på de åttahjuliga, lokomotiverna, äfven vid drifhjulens. minsta möjliga afstånd, dessas axlar måste vara öfver fyra fot ifrån hvarandra, under det att den på två drifhjul å samma sida tryckande tyngden aldrig på en gång kan falla emellan två, af de på tre fots afstånd från hvarandra belägna stöden under hvarje jernskena: så följer deraf att man, vid användandet af sådana lokomotiver, endast behöfver hälften så starka skenor, som: vid machinerhvilka blott hafva två drifbjul. -Då man måste beräkna skenorna för sistnämnda sort efter omkring 60 8 per engelsk. yard eller åtminstone 40 E på svensk aln, så behöfver man eljest endast beräkna 30 per aln, och knoappast de!.ls Dessutom förlora dessa icke så snart sin elasticitet;. och de åttabjuliga -vagnarne äro af lätt insedda skäl mindre utsatta för axelbrott och :att hoppa ur skenorna, än de sexh uliga. En vidare besparing kan tillvägabringas vid grund. Det kostar nemligen vida mindre och är varaktigare, att lemna den beväxta jorden orub-bad, samit att förstärka den -genom ett packad: lager af qvistar, och genom en förening af grundoch tvärbjelkar, samti nödfalläfven af långbjelkar, fördela vagnarnes tryckning på en stor yta, än att undanskaffa kärrjorden och ersätta den med sand och grus, ellers att utdömma den genom sandfyllningar. På nyssnämnda sättet blifver kärret liksom belagdt med en bro, då deremot sand trycker liksom: vattnet åt alla sidor, flyter ut och vållar farliga sjunkningar. De flesta kärrtrakter lemna dessutom sjelfva det nödiga riset: till faschinerna. För att kunna oafbrutet begagna en jernväg, med ett hjulspår för en längre sträcka, är det bäst att på en fjerdeder af: dess längd, och helst i midteln, förse-den med dubbelt hjulspår. Genom en sådan anordning kan ett af de vagntåg, som afgår ifrån hvardera ändan deraf, fördröja deras afgång utan att derigenom behöfva uppehålla det andra som kommer emot det, och som jernvägens förande genom mossor : och :kärraktig: a Ar OA a då har hälften af den enkla samt hela det dubbla hjulspåret att passera, innan det befarar att möta det andra vagntåget. Det är en för den obehindrade farten i vårt nordliga klimat icke litet gynnande omständighet, att jernvägar i en öppen tråkt icke äro så mycket utsatta iför afbrott i farten genom snöyr. Deremot blifver det just derföre nödigt, att då genomskärnisgar förekomma, göra dessa så breda, att vid yrväder snön kan HBafva tillräckligt rum att undandrifvas af blåsten. AR Hvad angår sättet att anskaffa kapitaler för jernvägsanläggningar, yttrar sig hr v. Buchwald) på följande sätt: Flera olika medel hafva blifvit härtill i serskilda länder begagnade. 1 England och Tyskland samt till en del i Nordamerikanska Förenta Staterna har man lemnat jernvägarna till privata associationer. I Belgien har hela jernvägssystemet blifvit föreslaget och utfördt af regeringen. I Pennsylvanien äfven, med en befolkning som ej öfverstiger 2-millioner, har regeringen med lan-: dets egna medel anlagt kanaler aföfver 400 svenska mils sammanlagda längd och lika längd jernvägar, samt derigenom beredt sig en rik källa till statsutgifternas. bestridande. I Frankrike bar man följt ett blandadt system. — Regeringen har: der, genom statens ingeniörer låtit uppgöra förslagen till jernvägarna och sökt genom betydliga änslagssummor och flerebanda fördelar upplifva den, efter : Versailler-jernvägarnes missgynnande utslag fallna spekulationsandan, hvaremot hon förbehållit sig jernvägarnes öfverlemnande till staten, efter den derför fastställda terminen, likväl emot ersättning: af driftmateriellen. Dessa anslag belöpa sig, t. ex. för Pariser-Calais-jernvägen,: till 123,000 francs per kilometre (omkring 4,666 svenska alnar) och bolagets privilegium är på 35 år. Det är. väl sannt, att i trots af sina närmaiste grannars exempel och under det att England, Tyskland och Belgien betäckte sina områden med jernvägar, .förblef Frankrike länge främmande för Jernvägsinteressena; men så har nu också franska regeringen, vid planläggningen af sitt jernvägssystem, emedan detta berott af henne; jemte de för handeln vigtiga. ändamål tagit afseende på högre stadspolitiska,!. som enskilta bolag eljest alltid skola lemna åsido, och Frankrike skallsnart kunna -berömma sig:af. det, vackraste :jernvägsnät i Europa. -Samtliga franska jern vägarne, för hvilLa JAlidfult fönstren a HäR on Ag nvrdlbd ac MM 1) cr RV VE JA II FRE