Aftonbladet – 5 december 1845, sida 1

hr es a SEM TM BRRRAS D hotad det 5 denn AIR blifvit förd inom gränsfästn:ngslinien vid belgiska gränsen, för att sammanbinda gränsstäderna och tillika icke genast falla i händerna på en genom Belgien anfallande fiende. Hvad som vidare är nödigt, för att ej en jernvägsanläggningskostnad må blifva alltför stor, är att anläggningen sker raskt och fort, ty eljest förloras räntan under byggnadsåren. En låg tariff är en god sak för ett jernvägssystems framtid. Rörelsen växer i samma mån hela landet öfver, och detta återverkar snart till fördel för jernvägarne. Af alla tariffer är nu i allmänhet den belgiska lägst. Den är till de tyska, franska och engelska, som 7 till 9, 42 och 15. Detta förhållande har ock gjort, att farten på de belgiska jernvägarna är mycket betydligt i tillvext, och att den redan uppgått till sex gånger så mycket, som transportrörelsen var i landet då Belgien endast hade chausseer. Vid anläggandet af j-rnvägar i Nordamerikanska fristaterna var det kommerciella interesset det enda som bestämde systemet. Grannarnes svaghet gjorde alla politiska afseenden onödiga. Amerikanarne hade inga andra fiender att frukta än sig sjelfva. Deremot hade railvägarne i Amerika en serskild politisk betydelse, som icke borde förbises. De skulle nemligen blifsa det kraftigaste medlet emot den upplösningsprincip, som der gaf sig tillkänna; och blott denna öfvertygelse var i stånd att frambringa de millioner, som voro nödvändiga för att bilda ett så gigantiskt verk, som de dervarande jernvägarna. Genom detta snabba och beqväma kommunikationsmedel bafva invånarne i de södra och norra staterna, hvilkas politik var så splittrad och, så att säga, rakt motstämd, lärt att ömsesidigt känna bvarandra. Genom de mingfalldiga nya bandelsförbindelser, som sedermera sammanknutit dem, hafva de funnit, att de voro alldeles oumbarliga för hvarandra, och ett gemensamt intresse är det starkaste band emellan en stats betero ena beståndsdelar. De bafva tillika blifvit öfvertygade om att staterna, för att blifva förenade, måste respektera hvarandras rättighet r och ej inblanda sig i hvarandras inre förhållanden. Många fördomar hafva derigenom örsvuanit, mången opinionssöndring derigenom blitvit förlikt. Tullfrågan och slaffrågan, hvilka länge varit de trätofrö som hotat att upplösa Unionen, skulle derigenom bättre utredas. Söderländningarne hafva en gång fått den tro, att de skulle begå ett sjelfmord, om de upphäfde slafveriet. Vi måsten, säga de, för klimatets skull odla vår jord med negerslafvar, eller ock utrymma den,. Nordstaternas abolitionister åter gjorde slafveriets upphörande till vilkor vid presidentvalen; men sedan de sett med egna ögon, att de södra staternas svarta slafvar, i förbållande till de fria negrerna hos dem sjelfva, och fabriksarbetarne i allmänhet öfver hela verlden, äro i ett snarare lycklizare förhållande, hafva de öfvertygat sig att de, genom vidare inblandning i den saken, endast skulle förbittra i stället att afbjelpa den, och att slafveriets upphäfvande endast kan en gång förväntas af hbumanitetens allmänna framsteg. Jernvägarne äro, sade en stor statsman, en handfästning af jern emellan unionsstaterna. Denna natur skola de antaga i alla vidsträckta riken, Afven hos oss, danskar,, säger Hr Buchwald, synes tillvägabringandet af ett fullständigt jernvägssystem äga en vigt, som är alltför stor för att lemna saken blott till privat spekulation. Ett inländskt kompani skulle först efter lång tid kunna bilda sig; ty det är svårt att vid sådana allmänt nyttiga företag tillfredsställa de olika 1okalanspråken. : Jernvägar måste då komma att uppstå, som icke löna sig, och som afskräcka ifrån vidare företag, liksom händelsen var med Versaillervägarna. Hellre skulle det gå an att låta ett engelskt kompani bilda sig. Många af de amerikanska jernvägarne äro byggda både med engelskt siliver och engelskt jern. Likaså äro flera af de franska lemnade till engelska bolag ete.n Man ser att det mesta af dessa Hr Buchwalds satser äfven äro tillämpliga på våra förhållanden, att de åtminstone förtjena att noga begrundas, och vi hafva derföre ansett oss böra meddela dem, utur det i öfrigt, såsom oss synes, för danska jernvägsangelägenheterna ganska nyttiga arbetet. v. Buchwald omtalar i sin skrift äfven följande i Norra Amerika brukliga sält att göra sådana floder segelbara, hvilka genom ständig eller långvarig vattenbrist eljest icke kunna begagnas till båtfart: man indelar floden eller den icke farbara delen deraf i lämpliga sträckor (pools) och håller vattnet i en beständigt lika höjd genom tvärt öfver floden anlagda dammar. Båtarne passera ifrån den ena sträckan till den andra genom slussar, som äro anbringade vid: sidan af dammen, Dammen har ej större höjd än som fordras för att bibehålla det. beräknade vattenståndet. Allt öfverloppsvatten låter man få fritt aflopg öfver dammens krön... Dammarnes byggnadssätt lämpas efter strömmens styrka och de byggnadsämnen som äro förhanden; men man söker alltid att få dammen väl tät genom i den öfra sträckan utslagen sand och grus. Dammfästena göras väl ingående i stränderna, och invid slussen höjes dammen något för att undvika strömoch vattenhvirflar vid genomfarten. Vid slussportarna betjenar man sig, i stället för den vanliga methoden, af så kallad fasbing. Denna består af en, FER ng er. Sc RT I I JT KK ET Kg