Aftonbladet – 27 november 1845, sida 1

MSVITIDR Si. 9 VLC HELCUUSERTE. Re nn nn ERAN RNE IRL TELIAS AE Ivis för sin sats vissa utdrag ur en tysk tidskrift, hvaraf blott ett nummer utkommit under namn jaf Berliner Monathsscbrift, hvari blott syftemålet af det ofvannämnda sällskapet, enligt ett slags framställdt programm, yrkas vara nn Zerselzungsprocess aller besteherden Verhältnisse, utan äfven sjelfva begreppet om samvete, om frihet, ja om tillvaron af det goda förnekas, och som således påtagligen är en mystifikation, tillställd af obskuranterna sjelfva i afsigt att med dessa spöken uppskräma de förut förskräckta. Allt detta oaktadt är det 0) otroligt, att Posttidningen med full öfvertygelse tagit alltsammans för kontant, (och för att inse, hvilken grad af enfald det fordras härtill, behöfver man blott uppkasta den frågan: om någon tror, att den nya tidens riktning skulle gå ut på att sjelf tillintetgöra allt som utgör det väsendtliga målet för dess sträfvande, och som man kan sammanfatta under det gemensamma uttrycket rättstillstånd och humanitet. Men hvad skall man då äfven säga om Posttidningen, som på god tro debiterar så absurda saker utan allt förbehåll, annat än att gubben blir allt mera skral på gamla dagar. RA — Biand de flera under förlidna hösten här i landet hållna landibruksmöten fäster sig uppmärksambeten vid det, som den 46 och 17 i förra månaden blifvit hållet på Dömestorp i Halland, såsom vittnande om mycken drift i arrangemangerna och dessutom ådagaläggande att den, nu så mycket bearbetade boskapsförädlingen blifvit, på några gårdar inom nyssnämnde provins, vida högre drifven, än man i allmänhet synes tro, att den på något sälle här i landet skulle vara. Vi intaga derföre här redan det hufvudsakligaste ur en berättelse om detta möte, som blifvit meddelad i P. o. IL T.: Sedan inom länets Hushållnings-sällskaps förvaltningsutskott fråga blifvit väckt, att för detta län innevarande år tillställa ett landtbruksmöte, sarat disponenten af Skottorps och Dömestorps egendomar, i södra delen af länet, Hr ryttmästaren P. Moiler erbjudit sig att dertill upplåta sistnämnde egendom, så och efter det detta erbjudande blifvit antaget, hade, genom utfärdadt program, hushållningssällskapets samtlige ledamöter, äfvensom andra vänner af landtbruk och näringar, så inom som utom provinsen, blifvit inbjudne att sammanträda å Dömestorp den 46 och 47 i förra månaden. Oaktadt den mindre gynnsamma väderleken tillstädeskom vid detta möte ett större antal jordbrukare från provinsen, hvarförutan flere landtbrukare från Skåne, Wermland, Elfsborgs, Skaraborgs och Calmare län dervid sig infunno. I enlighet med programmet utvalde hushållningssällskapet först prisdomare, hvilka blefvo, för täflingsplöjning: ryttmästare R. Stjernsvärd på Widsköfle, ingeniör P. G. Sandvall å Sperlingsholm och inspektor Hammar på Rennenäs; för exposition af illmogen tiilhörige kreatur: kapiten F. Brummer på Fröllinge, ryttmästare P. Möller på Skottorp och underlöjtnanten C. J. Kuylenstjerna å Susegärden, samt för exposition af slöjdalster : major A. G. Gyllensköld på Wallen, löjtnant Th. Berg å Nääs och fabrikör J. R. Waliberg i Halmstad. Till täflingsplöjningen, hvilken börjades kl. 40 f. n., hade femton personer sig anmält, och företogs Nlöjningen på ett dertill utstakadt klöfverfält. Imedertid besågs en samling åkerbruksredskap, tillhörige yttmästaren P. Möller, hvaribland klöfveroch rofåningsmachiner, Kirkwoods Grubber från Sam. Jugh Mortons fabrik i Leith, Mr Smiths på Deanton Subsoil plough eller alfplog, tillverkad hos uppinnaren, hackelsesamt rofoch potatis-skärmachier från Hr Keillers fahrik i Götheborg, jemte pioar, harfvar och andra redskap af olika modeller. Direktören och riddaren Nonnen, som på Skaraorgs läns hushållningssällskaps anmodan infunnit ig vid mötet; höll härunder en högst intressant och irorik afhendiing om plogens ändamålsenligaste konlruktion, samt utvecklade de komparativa företräena emellan de uppvista progmodellerna; nemligen malls eller East Lothianska, den gamla Skottska, en Amerikanska och Seeländska plogen. Klockan 42 förevisades några från Englend inomna tjurar och kor af korthorns-racen samt omring 200 på Skottorp och Dömestorp uppfödde bosapskreatur, af dels äkta, dels i första och andra det croiserad korthornsrace, hvilka tillvunno sig ? Närvarandes odelade bifall, så väl för deras vackra ,mer, som tidiga utveckling och goda hull, helst igra och sextio qvigor, i andra och tredje året, der hela sommaren betat på en till odling otjenog utmark. Maior Gvllanckata oa EB V H