Aftonbladet – 19 november 1845, sida 1

VAS ESS ARR SUR MA a PR SE Id logien hafva bildats; och ifrån dessa hafva otaliga. konster utgått, syftande på att föröka menniskoslägtets fördelar och trefnad. Enhvar af de stora Europeiska nationerna har bidragit härtill, allt efter folkens särskilda karakterer. Så hafva Tyskarne visat sig vara de störste och mest sjelfständige tänkare; fransmännen hafva öfverträffat alla andra i färdigheten att utreda verldssystemets positiva lagar; och Enpgelsmännen hafva bäst af alla lyckats i vetenskapernas praktiska användning för dagliga lifvets behof (höga bifallsrop). Vi studera naturen, icke så mycket i det stora och ädla ändamålet att upptäcka dess lagar, som för att draga fördel af dessa, sedan de blifvit ,upptäckta.: Vi äro framför allt ett — praktiskt folk (hör, hör!). I hvarje gren af mensklig industri! — i hvarje bandling — som fordrar mekanisk . skicklighet och skarpsinnighet — äro vi ännu oöfverträffade. Bevisen härför finnas i den nyarel tidens stora, praktiska uppfinning; jag menar det första användandet af ångans mekaniska kraft, till frambringande af rörelse och transporter, (motion and locomotion) jag menar ångmachinerna till våra faktorier och hufvudsakligen till våra jernvägar (bör, hör!). Vi bålla nu på att betäcka hela landet med sådana; och om minga af planerna för dessa vägar än kunna vara förhastade och förfelade — om somliga skulle alldeles slå felt, och följden deraf ock skulle blifva några penning-förluster, till och med vålla en ögonblick; lig förlägenhet, så skola likväl inom en ej aflägsen ! tidpunkt jernvägar finnas mellan hvarje betydligare stad och utvidgas till hvarje distrikt, som äger några mineraleller jordbruks-rikedomar. Då skola resor och transporter, som förr fordrade dagar och veckor, utföras på några timmar och heja Stor-Britannien likna en enda stor stad (bifall). Inbyggarne i de aflögsnaste trakter skola sättas i beröring med hvarandra, och. skola blifva bättre bekanta med hvarandras tänkesätt, känslor och intressen. — Lokala fördomar, denna trångbröstade afkomma al okunnighet och epslighet, skola un-. danrödjas. Kunskap och vetande skola blifval. mera jemnt utbredda; menniskorna skola då blifva . mera jemnlika, icke på det sätt, att de alla bringas till samma armod och låghet, utan derigenom att de blifva upplyftade till samma grad på bildningens trappa (bifall). På detta sätt skola de nyligen upptäckta medlen till en hastig kommunikation framkalla en stor social hvälfning i detta land, och tillsamman med en postgång för godt köp, blifva de verksammaste krafter som nya tiden äger, att utbreda likerala principer, upplysta begrepp, samt att föröka folkets kraft och utvidga dess kontroller på sin regering. Historien visar, att de menigheter, som baft största rikdom och bildning, i allmänhet ägt de bästa yttre och inre kommunikations-medlen, samt hufvudsakligen haft dessa att tacka för sitt välstånd. Hvad var det, t. ex., som i gamla tiden betäckte Medelhafvets! kuster med rika och florerande städer, vetenskapernas och konsternas upphof? Hvad bildade! under medeltiden Rhens, Donaus och Elbens fria och rika städer? Hvad bar i nyare tiden gjort England till medelpunkten för verlds-handeln? Jo, den lättnad, som sjöoch flodtransporterna erbjödo åt handeln och rörelsen: Men huru stor ock denna lättnad må vara, så är den som jernvägarne erbjuder trefallt större. Nu uppstå sådana icke endast i England, utan i Frankrike, Tyskland, ja genom hela Europa äro sådana redan började eller komma att anläggas. Hvad skall väl deras verkan blifva på folkens handel och inbördes gemenskap? Det är ju tydligt, alt hvarje jernvägs-bolag, hvarje delägare deri, skola hafva största intresse i rörelsens förökning samt draga enskild fördel af handelns utvidgning. Fri handel måste således blifva alla länders intresse, som äro förenade genom jernvägs-linierna; och snart finnes ej något, som icke har ett sådant intresse. Aktierna i de väl beräknade linierna hafva, liksom fond-papperen, blifvit medlen till ett ständigt belånadt kapital. Eburu många i början öfvertaga dessa aktier, mera såsom en blott spekulation, så skall snart den stora massan som innehafver dem, anse desamma såsom en egendom, i hvilken deras förmögenhet är för beständigt nedlagd. De skola utgöra, inom hvarje menighet, ett mäktigt parti, med stort inflytande på allmänna tänkesättet, samt begagna denna infiytelse till fördel för den fria handeln (förnyade bifallsrop). Jag anser jernvägarnes utbredande öfver detta land och hela Europas fasta land — i förening med den ständigt tilltagande ångfarten på sjöar och floder och på stora verldsoceanen, såsom det säkra förebudet till en allmän, fri handel, bela verlden öfver. Det är detta lands pligt, detta land, som på sätt jag sagt är det första på jorden i praktiskt afsöende, att taga ledningen af denna stora förändring och -alt göra de första stegen för en fri handel (bifall). Vi äro det förträdesvis manufakturerande folket i hela Europa; Vi äge mera kapital, mera -konstfärdiga och arbetande medborgare än något annat folk; vi hafva alla outtömliga medel för att frambringa manufaktureradt gods af allt slag för godt köp. Allt hvad vi behöfva är således, att kunna utbyta våra varor för. andra länders pro-i dukter. Härtill hafva vi all möjlig lätthet; vi hafva allt hvad som erfordras: Jernvägar till lands, handelsfloitor till sjös, ångfartyg som plöja verldshafvet. Hvad tarfvas väl mera? Jag svarar: tillåtelse att köpa — afskaffandet af skyddstullar — fri handel med alla jordens folk (höga bifallsrop). I sänden mig till parlamentet för att understödja fordringarna på fri handel. Jag skall SÖTA dot atftar all min färmåda (hanti ss Idag atlopa