Aftonbladet – 19 november 1845, sida 1

ANN RE RANA RRENO SIR WILLIAM MOLESWORTHS TAL TILL SINA VALMAN I SOUTHWARK. Sir William Molesworth, en af Englands utmärktaste talare och statsmän, har nyligen, sedan han blef återvald till parlamentsledamot för distriktet Southwark i London, vid en middag, som gafs honom af ett stort antal bland valmännen, hållit till dem ett tal, hvilket såväl för de grundsatser, hvilka deri framställas, som med afseende på nuvarande ställningen i England, synts oss så intressant, att större delen: deraf förtjenar återgifvas i öfversättning. . Sedan hr Emanuel Cooper, som var anmodad att föra ordet vid detta tillfälle, föreslagit den valde parlamentsledamotens skål, fästade Han uppmärksamheten på de hufvudsäkligaste ämnen, för hvilkas framgång den aktade baronetten verkat, nemligen den allmäuna uppfostran i dess vidsträcktaste och friaste form (bifallsrop), utvidgning af valrätten, (hör, hör!) fri spanmålshandel (bifallsrop). Han hade i alla andra frågor visat sig stå framom tiden (hör, hör!) och sjelf varit den förste att påyrka en hop reformer, som redan blifvit utförde eller påbegynte (bifall). I kolonial-sakerna hade han äfven visat liberala och upplysta åsigter, yrkande att kolonierna skola sköta sig sjelf och e) ständigt suga moderlandet (hör!). Med ett ord: den borgerliga och religiösa friheten, i deras vidsträcktaste mening, hafva i hr Molesworth alltid funnit en varm och ståndaktig sakförare, som alltid röstat för utvidgandet af sina medborgares intressen och friheter. Hvad angick den religiösa toleramsen, hade han städse hyst den grundsatsen, att enhvar bör äga rätt att tänka och handla för sig (hör, hör!); och talaren föreslog, såsom ett uttryck af församlingens bifall, en skål för den förträllige, nu utvalde representanten Sir William Molesworth. Då skålen blifvit drucken och efter starka; uthållande vivatrop, uppsteg hr W. Molesworth, under förnyade bifallsyttringar, och sedan tystnad åter blifvit, yttrade han följande: Mine herrar! Mycket är jag Eder förbunden för det sätt, hvarpå J druckit min skål. Jag är djupt förbunden Eder och alla Southwarks liberåle valmän, för den stolta plats, som jag nu erhållit. Jag är tillika skyldig uppriktiga tacksä gelser till de trogna vänner, hvilka såsom ledar möter af min komitte så ihärdigt verkat för mig Genom deras outtröttliga bemödanden har en ut märkt seger vunnits. Till dem och till Edet alla frambär jag min bhjertliga tacksamhet. Jag skall bjuda till att ådagalägga den genom. stånd: aktighet i de principer, för hvilkas understödjande J utsett mig att representera Eder i pårlamente! (bifallsrop). Jag glädjer mig åt dessa principdr: framgång (hör, hörl); ty jag trör på deras sap ning; jag anser dem grundade på förnult och er: farenhet, samt att de äro i öfverensstämmelse med de stora och ständiga framsteg, som Europa: nationer göra i upplysning och civilisation. Enhvar, som studerat menniskoslägtets historia, måste halva öfvertygat sig om, att under sista århun: dradet, samt i synnerhet under sista hälften deraf konster och vetenskaper hafva framgått med vid: större fart än någonsin förut. I hvarje gren a mensklig kunskap hafva omsorgsfulla forskningal blifvit utförde och noggranna iakttagelser samlad af arbetsamma och ihärdiga män, som bevakat pröfvat ofh utletat naturens verkningar. WHärige nom hafva de gamla vetenskaperna blifvit utvid gade, och en fast grund till talrika nya upptäck ter blifvit lagd. Så hafva de astronomiska oc! mekaniska vetenskaperna fått en förvånande full