Aftonbladet – 15 november 1845, sida 2

Bergvall, jäfvat sig, på den grund att en delkla gande mot honom framställt den tillvitelsen, att phan kunnat och bordt å frågodagen tillämpa k. resol. d. Z Mars, om han låtit sig det angeläget varan, hvilken tillvitelse konsistorium funnit )i högsta måtto otillbörlig. En annan ledamot, pastor Rothblieh, har önskat alt valet skulle gå tillbaka, ehuru vallängderna blifvit så kompletterade både efter ena och andra röstberäkningssrunden, att frågan blott var för hvilken grund man ville bestämma sig. mm — Herr Jolins debut på den Kungliga theatern i går afton, var måhända den briljantaste, som på långliga tider härstädes ägt rum, då man betraktar, att debutanten hade att lösa den svåra uppgiften af publikens omdöme på samma gång öfver författaren och skådespelaren, — ty hr Jolin uppirädde i hufvudrollen af en pjes, hvartill han sjelf var auktor. Vi torde återkomma till en utförligare redogörelse för denna afton, men vilje; nu blott i korthet nämna, att hjelten i stycket är en ung student, som af kärlek till konsten beslutat egna sig åt scenen och föresatt sig alt öfvervinna sin fars motvilja mot detta val af lefnadsyrke, genom det påhittet att framställa sig sjelf för fadren under flere olika skepnader, i hvilka han ock lyckas att göra sig så oigenkännelig, att fadren till slutet, då listen ändtligen upptäckes, erkänner hans!dramatiska kallelse och ger honom sitt bifall, hvarmed tillika följer hans älskades hand och hjerta. Vi draga icke i betänkande att yttra, att såväl sjelfva stycket som dess utförande vittnade om minga omisskänneliga drag af snille och poesi jemte en verklig rikedom på qvicka ordspel, samt att, ehuru hufvudrollen nästan hela tiden rör sig i det burleska, hade författaren likväl haft den goda takten att omsorgsfullt undvika allt lågt eller anstötligt. Detta senterades ock så lifligt, att hr Jolin ölfverhöljdes af åskådarnes bifall och redan efter första aktens slut framropades. Den enda anmärkning man med skäl kan göra, är vid sjelfva stycket, att det med fördel kunde reduceras ifrån tre till två akter, och det hela vinna ännu mer genom förkortande af några dialoger i andra och tredje akten. Afven efter spektaklets slut framropades debutanten å nyo och helsades med lifliga hurrarop. Huset var fullt. — I afton gifva hrr Pohl och Schnötzinger den andra af sina stora maskradbaler, hvarvid ätskilliga förändrade arrangementer med musiken blifvit vidtagna, för att göra den ännu mera effektfull. — Den för några dagar sedan omnämnde pianisten Charles Mayer från Petersburg annonserar en konsert till om Tisdag. Tr Mayer har vunnit härvarande kännares vitsord att kunna räknas till virtuoserne af allraförsta rangen på sitt instrument, och lär således utan tvifvel kunna påräkna en talrik pubbk. UNenagrer ve VLATST INST SI ree